Ni läsare som följt den här bloggen ett tag vet nog att norska Apoptygma Berzerk är ett band som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Och tro det eller ej, även Apop har släppt en ny platta iår. Första gången jag lyssnade på Rocket Science var i våras någon gång, men den lyssningen imponerade inte på mig alls och därför föll plattan i glömska rätt snabbt. I förrgår beslöt jag mig dock för att det var dags att ge albumet en chans igen. När det handlar om ett av favoritbanden kan man ju bara inte ge upp efter en enda chans.
Första vändan i söndags gav mig inget, men jag tänkte inte ge mig så lätt, så jag lät albumet gå runt några vändor och sakta sakta började den arbeta sig in hos mig. Det är nog första gången som en Apop-platta har fått slita för mitt gillande. Jag var rätt skeptisk till singeln Apollo (Live on your TV) först men den skepsisen har lämnat mig. Den är glad och skön och ett av de starkaste spåren på plattan.
Albumets inledande spår, Weight of the World, får mina tankar att sticka iväg till ELOs rymdplatta Time. En mjuk inledning innan den gasar igång albumet och skickar iväg oss på en timme i landet synthpop. Alla spår är dock inget att hurra för, Rocket Science är lite som en berg- och dalbana. Den har sina toppar och den har sina bottnar. Topparna är bra men tyvärr inte lika bra som Apop kan vara. Lyssna på förra plattan You and Me Against the World så kanske ni får en idé om vad jag menar. Där har de verkligen lyckats göra ett album som är hyfsat jämt och har starka låtar. Här är det en blandning av sköna spår som fastnar på en gång och låtar som är något segare. Ett par spår kan väl inte riktigt ses som låtar heller utan är bara snack eller någon form av ljudorgie. Förutom de redan två nämnda spåren tycker jag även bra om Awake or Asleep? och Shadow. Men min självklara favorit är The State of Your Heart - Shit End of the Deal. Är väldigt förtjust i den.
Stephan Groth och hans mannar verkar för övrigt vara väldigt glada i att göra covers. Och jag tycker covers är roligt, oftast. Men i det här fallet önskar jag verkligen att Apop hade låtit bli Suedes Trash.
Nu låter det kanske lite som om jag avråda er från att lyssna på nya Apop-alstret. Men så är det absolut inte, utan jag tycker att ni ska ge Rocket Science en chans för den är definitivt inte dålig. För mig är den dock inte så bra som Apoptygma kan vara, men den har många bra stunder, och de stunderna är värda lyssning. Och sen är såklart Apoptygma Berzerk ett band jag alltid tycker att ni ska lyssna på. För de är helt klart ett av Nordens bästa band.
Apoptygma Berzerk på
Spotify
Myspace
Officiella hemsidan
Musik för livets olika skeden
3 timmar sedan
3 kommentarer:
Hej Malin! Jag skulle vilja skicka en skiva till dig. Men hittar ingen epost. Skicka gärna till min magnus.josefsson (snabel-a) gmail.com
mvh
/Magnus
Ja Malin, du vet att jag är väldigt svag för Apop. Tycker Rocket Science är mer rak å popig å mindre elektroniskt. Det funkar men jag tycker som du att Groths bästa element är omsvärvad av synthar.
Versionen av Trash anser jag totalt meningslös. Ska man göra en cover ska man arra om eller på något sätt tillföra låten något vilket inte är fallet här.
Mer Apop till folket!
Kan bara instämma, de tillför inte Trash någonting. Platt blir det. Men ja, en helt OK skiva men som sagt. De kan bättre!
Skicka en kommentar