onsdag, december 29, 2010

Musikåret 2010 - Favoritlåtarna pt.2: Spotifylistan

Då är det äntligen dags! Årets bästa låtar 2010, presenterade i en Spotify-lista.

Precis som sist, representerar de 20 första låtarna på listan mina främsta favoritlåtar från året, i en någorlunda inbördes ordning. 21-120 hamnade sedan i bokstavsordning, då tiden rann iväg för mig. Annars hade jag gärna försökt sätta dem i någon skön lyssningsordning.

Som jag nämnde i föregående inlägg, Musikåret 2010 - Favoritlåtarna pt.1 ...", så kommer ni att se några lokala filer i listan, vilka ni inte kan spela. Men i samma inlägg hittar ni länkar till låtarna. De är väl värda att kolla upp!


Slutligen ska även årets bästa låt krönas. Vid närmare eftertanke borde förstaplatsen egentligen vara delad. De båda låtarna är utan tvekan mina mest spelade och älskade låtar under året som passerat. Men då Foals Blue Blood tyvärr inte finns på Spotify, och den således fick kröna listan i förra inlägget, så får första platsen gå till denne skotte, vars video ni hittar nedan.


Därmed önskar jag er god fortsättning och ett gott nytt musikår!
Vi ses i musikdjungeln 2011.


Spotify-listan
Best of 2010 - Ta mitt skimmer för jag brinner


Årets bästa låt
Steve Mason Lost & Found


tisdag, december 28, 2010

Musikåret 2010: Favoritlåtarna pt.1 - De som inte återfinns på Spotify

Det drar ihop sig till att presentera mina favoritlåtar från året. Detta skall, precis som förra året, ske genom en Spotify-lista. Men tyvärr är det ju så att alla låtar inte finns på Spottan. Ni kommer förvisso att se dem i listan, eftersom jag lagt in dem som lokala filer, men ni kommer inte kunna spela dem. Därför gör jag som förra året, och presenterar låtarna i fråga i ett eget litet inlägg. Eftersom de är så formidabelt bra att jag inte bara kan låta dem passera obemärkta.


1. Foals - Blue Blood
Öppningsspåret och tillika bästa låten på senaste albumet Total Life Forever. En av mina stora favoritlåtar i år. En skön video dessutom.

2. iLiKETRAiNS - When We Were Kings
Hela albumet är enormt bra, men denna fastnade lite extra.

3. Apparatjik - Snow Crystals
Superkonstellationen med medlemmar från Coldplay, A-Ha och Mew. Underbar låt!

4. Editors - Last Day
Även husgudarna släppte en ny låt i år. Last Day släpptes som limiterad 7"-singel på Record Store Day. En låt som gott och väl kunde ha varit med på förra årets album.

5. To Bury A Ghost - Coming Up For Air
Bandet som låtar som en korsning av Mogwai, And So I Watch You From Afar och Muse. Ruskigt bra!

6. Chapel Club - O Maybe I
Fin liten indiepop-låt.

7. The Sunshine Underground - Coming to Save You
Rivig indierock.

8. Apocalyptica feat. Gavin Rossdale - End of Me
Finsk cello-metal med Bushs frontman vid micken. Kanonbra!

söndag, december 19, 2010

Julmusik

Fjärde advent är här och nu är det inte länge kvar till jul! På förfrågan knåpade jag förra året ihop två stycken jul-spellistor. För er som missade dem kommer de här igen:

Detta är en blandning av lite allt möjligt; gamla klassiker så väl som nya låtar samt några "standard-julhits". Som jag skrev i inlägget förra året "...från Ella Fitzgerald via Smashing Pumpkins till Lars Vegas Trio ungefär".

Den här listan är lite mer "alternativt" inriktad. Den har i princip samma låtar som den första listan men saknar de "klassiska" jullåtarna (med undantag för O Holy Night). Plus några spår som inte finns med på den första.


En ny låt har letat sig in på de båda också, och det är Coldplays Christmas Lights.

God Jul kära läsare!
Och håll utkik efter min lista över årets bästa låtar. Tanken är att den ska komma ut här i dagarna. I alla fall innan nyår.

fredag, december 17, 2010

Musikåret 2010 - Albumen

Dags att lista årets bästa plattor! Tanken var att göra en lista med de 10 bästa, men det föll på en gång. Men efter lite lirkande så fick jag ner det till 15 album, plus en lite bonus. Det har verkligen sprutat ut formidabla plattor i år. Nya läsare, så väl som inbitna läsare som vill friska upp minnet, hittar alla album jag tipsat om under året under etiketten "In the Spotlight" i rullgardinen i spalten till höger.

Då så. Ingen vits att dra ut på det längre. Här är de, de 15 bästa albumen från 2010, enligt Musikfeber:


Årets bästa album var också årets gladaste överraskning. Deine Lakaien är ett av mina stora favoritband, men jag hade helt missat att de skulle ge ut nytt i år. Det var därmed en lyckans surprise när jag av en händelse ramlade över en ny singel på Spotify. Och inte långt därefter kom Indicator. En alldeles formidabel platta från början till slut. Ni som ännu inte upptäckt denna tyska duo, dags att stifta bekantskap med dem nu!

Det tog några lyssningar innan den satte sig. Men när den väl började arbeta sig in, kunde jag inte sluta lyssna. The Beta Bands frontman har klämt ur sig en mörk, men ack så enormt bra platta. Gripande och snyggt.

The National gör så magnifika låtar att det borde vara snudd på olagligt. Utsökt platta.

Charmerande bra. Svårt att slita sig när man väl börjar lyssna.

Svensk pop at it's best kan man väl säga. José G och hans två bandkollegor har gjort årets bästa svenska platta.

6. Foals - Total Life Forever
Ni som är trogna läsare vet att Foals ligger mig väldigt varmt om hjärtat. TLF når inte riktigt upp till den briljanta debuten Antidotes. Men ett väldigt bra album är det absolut.

7. iLiKETRAiNS - He Who Saw the Deep
Ännu ett band som är mig väldigt kärt. Ett album som nog är en gnutta mer lättlyssnad än deras tidigare album. Utan att för den delen gå ifrån det sound som karaktäriserar iLiKETRAiNS. Underbar skiva.

Otroligt behaglig platta.

Får rikta ett tack Boggen för att han tjatat så mycket om Fyfe i år. Jag är smått tokig i den här skivan, vill bara spela den om och om igen.

2010 blev året då jag upptäckte att Adam Green faktiskt är bra. Kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag bara älskar Minor Love. Förmodligen en av mina mest spelade album i år.

En platta man verkligen sugs in i. Att lyssna på Black Noise är som att besöka en drömvärld.

Formidabelt band som verkligen levererar låtar med kvalitet.

Jag tror att det bara finns två läger här. Antingen har man väldigt svårt för Jónsis musik, eller så älskar man det. Jag hör till den senare kategorin.

En riktigt charmerande skiva från ett av årets mest intressanta band.

Det är ofrånkomligt. Vampire Weekend gör mig alltid glad. Obotligt förtjust i dem.



Bonus - Årets EP och tillika Årets Bästa Nya Upptäckt:

To Bury A Ghost - The Hurt Kingdom
Fullkomligt lysande EP! Ser verkligen fram emot albumet.


torsdag, december 16, 2010

In the Spotlight 2010 - Albumregn del 3 av 3: Elektroniskt/Övrigt


Då var det dags för den sista delen. Den med den något luddiga benämningen elektroniskt/övrigt. I mitt huvud skulle det bara vara tre kategorier: rock, pop, elektroniskt. Dock smet det in lite annat här också. Men som jag sa i första inlägget så ska ni ta de här indelningarna med en nypa salt.

Yes. Vi kör igång!

Intressant debut från TV on the Radio's David Sitek.

Aldrig fastnat för Massive tidigare, men Heligoland föll mig verkligen i smaken.

Spännande platta. Med stor risk för att hamna i någon form av transartat tillstånd när man lyssnar till den.

Danspopiga spanjorer.

Förmodligen årets fulaste albumomslag. Men plattan är bra. Och det räcker gott.

Svensk drömpop med vemodig touch.

Lättsam och skön disco-indie.

Snygg pop/electro från Umeå.

Upptäckte dessa så sent som i förra veckan. Låter ungefär som de heter. Intressant gäng.

Även detta är en lika färsk upptäckt. Gillar att det låter som om deras sound har hämtat något från varje årtionde. Sköna.

Psykedelisk rock direkt från Australien.


Snart: Årets bästa album och årets bästa låtar!

In the Spotlight 2010 pt.49: White Belt Yellow Tag


Innan jag avverkar det sista albumregnet måste jag bara smita emellan med en ny upptäckt för dagen. Eller rättare sagt är det en återupptäckt. Jag tipsade om bandet White Belt Yellow Tag i ett utav mina Have You Heard the Latest-inlägg i somras. Sen glömde jag bort dem. Men så fick jag syn på dem förut när jag gick igenom inläggen. Kollade om de dykt upp på Spotify, och jodå, där finns albumet Methods. Och vilken platta sen! De låter som en väldigt lyckad korsning av Doves och Coldplay. Rekommenderar er varmt att kolla upp denna platta!


bild från myspace.




White Belt Yellow Tag på


onsdag, december 15, 2010

In the Spotlight 2010 - Albumregn del 2 av 3: Pop


Jag fortsätter på resan genom den albumskörd jag inte hunnit skriva om. Fäll upp paraplyet! Här kommer plattorna i kategorin Pop:


Ett typiskt Manics-album. Good stuff!

Fin i all sin enkelhet.

Intressant tjej. Skönt sound.

Behöver knappast någon närmare presentation. Ni vet hur bra de är!

Fina folkinfluerade toner från denna brittiska tjejduo

Trevlig platta från en av mina favoritduos.

Varning, när ni väl börjar lyssna finns en viss risk att ni inte klarar av att sluta.

Ett av Sveriges mest underskattade band.

Brittiskt alternative pop/rock-gäng. Inget revolutionerande, men samtidigt för bra för att bara låta passera.

En viss pappa Simon borde vara riktigt stolt över sin son.


måndag, december 13, 2010

In the Spotlight 2010 - Albumregn del 1 av 3: Rock


Det har varit låg aktivitet här på senast. Främsta anledningen är att jag har varit halvt däckad i förkylning/influensa i två veckor. Sen har jag insett att tiden rinner iväg så fort att jag har fått lägga på ett kol vad gäller årsbästa-listorna.

Men innan jag hoppar in på de kära summeringarna, ska jag köra en repris-serie från förra året. I tre delar ska jag lista alla de grymma plattor som jag tyvärr inte har hunnit skriva om. Men till skillnad från förra året, i ett försök att få lite mer struktur på det hela, har jag försökt att dela in dem efter genre. Väldigt löst indelat ska tilläggas, då varje genre som bekant har väldigt många nyanser.


Då så. Då börjar vi, och det första albumregn-inlägget tillägnar jag kategorin rock. Och rock kan ju innebära väldigt mycket som bekant. Vilket ni kommer att märka här. Därav har jag listat följande album efter deras "tyngd". Snällast först, och hårdast sist. Med andra ord börjar det i en 60/70-talsretro-anda, och slutar i brutal hårdrock.


Hugg in gott folk!
(Länkarna leder till Spotify.)


Brittiskt gäng som lirar skön psykedelisk rock.

Dansant indierock med attityd.

Oväntat bra album från BRMC.

"Psykosrock"/Psychobilly. Ett litet favoritband sen 8 år tillbaka. Detta är tredje albumet, första på ungefär sex år. Ett ganska säreget gäng, faller nog få i smaken. Men jag tycker de är riktigt bra.

Svenskt vemod.

Bländande bra!

Norskt riv.

Brittisk hårdrock. Är lite tudelad till sångarens röst, men annars, ett mycket bra rockalbum.

Svenskt och blytungt.


torsdag, december 09, 2010

Musikåret 2010 - Konserterna


2009 var ett mycket bra konsertår. Och 2010 såg på pappret ut att bli minst lika bra. Ja jisses. Jag skulle se husgudarna Editors i Stockholm, och IAMX på Arvika. Iggy Pop & Stooges, Mötley Crüe, Alice Cooper, Iron Maiden och framför allt, Heaven & Hell, på Sonisphere. Einstürzende Neubauten i Stockholm, och i Göteborg skulle jag avslutningsvis se Foals. Nio grymma konserter låg och väntade på min närvaro.

Och av de nio, fick jag se en...

Jobb, förkylning, sjöblöta, för tidig bortgång och en inställd. 2010 blev oturens år vad gäller konserter för min del. Men så är det ibland. Jag deppar inte ihop för det utan ser framåt istället. Och gläds åt de ädelstenar i konsertform 2010 faktiskt bjöd på:


1. Simian Mobile Disco, Arvikafestivalen
Sällan har en festival avslutats så mäktigt. Och jag har nog inte dansat loss så mycket sen Faithless lirade på samma festival ett antal år tidigare. Mäktigt var bara förnamnet. Får ni chansen att se SMD, tveka inte! Gå dit! För det är där det händer...

2. Four Têt, Arvikafestivalen
Gillade det jag hört på skiva, men live visade han sig vara ännu bättre! Four Têt knockade mig fullständigt.

3. This is Head, Arvikafestivalen
Lilla Malmöbandet This is Head ägde festivalens minsta scen, och stod för en av de bästa spelningarna under de tre dagarna.

4. Skinny Puppy, Putte i Parken, Karlskoga
Har aldrig lyckats fastna för bandet på skiva. Men live tycker jag Skinny Puppy är riktigt bra. En oväntad bokning för att vara Putte i Parken, vilket märktes i det lilla publikantal som samlats framför scenen. Men en suverän spelning oavsett.

5. The Golden Filter, Arvikafestivalen
Bandet är väldigt bra på skiva, men live får de fram en sjuhelsikes energi. Makalöst bra spelning!

6. In Flames, Arvikafestivalen
Kom aldrig i närheten av den hårresande halvtimmen jag hann med ett par år tidigare. Men grymt bra var det allt!

7. Iggy Pop & The Stooges, Sonisphere
Regnet öste ner och öste ner. Ju mer jag kämpade mot regnet, desto mer avlägsna kändes de fyra konserterna jag väntade på. Efter att suckande uthärdat Hammerfall och dötrista Slayer, studsade äntligen Iggy Pop och hans mannar in på scen. Samtidigt som himlen öppnade sig ännu mer. Men det var värt att härda ut den timmen. Det blir det bästa minnet från den festivalen. Sen vinkade en dyngsur Malin adjö till Sonisphere och vadade sig fram mot utgången medan Pop passerade i sin limousine...

8. Amorphis, Arvikafestivalen
Ett av årets bästa upptäckter stor finska Amorphis för. Hade inte hört dem innan spelningen på Arvika, men efteråt har jag spelat deras senaste album som en galning. Grymt bra!

9. The Cult, Gröna Lund, Stockholm
Sonisphere skulle bli en flopp. Men bara några dagar innan fick jag den glada överraskningen att The Cult skulle lira loss bland karusellerna. Och det för en spottstyver. Lite sömnig start, men sen vaknade Astbury och hans mannar till liv. Höll underhållande mellansnack, kastade ut tamburiner och rev av ett gäng sköna låtar. Ett par av framförandena kastades bort, men i övrigt en bra spelning. Kul att ha sett dem.



Vad konsertårtet 2011 har att erbjuda återstår att se. Har för stunden inget inbokat, och har heller inte spanat in utbudet. Mest intressant blir att se hur det går för favoritfestivalen Arvika i kampen om sin överlevnad. Eftersom de som bekant sköt sig själva i foten. Låt oss hoppas på det bästa!

fredag, december 03, 2010

Fredagsröj...


... blir det inte mycket av för min del då jag har slarvat med att stänga jackan, och med dragit på mig en förkylning. Så kan det gå. När energin är låg och kroppen värker är fåtöljen således min kompanjon dessa dagar. Senaste tidens läsning har rullat in på musikbiografier igen. En kollega nämnde Marilyn Mansons bok Den långa vägen ut ur helvetet. Blev nyfiken på att läsa den och slängde iväg en beställning. Men det är inte Manson jag ska behandla här. För i samma veva håvade jag även med The Dirt, storyn om Mötley Crüe. Länge tänkt läsa den, men det har aldrig blivit av.

Sagt och gjort, började läsa The Dirt här om dagen. Och igår bestämde jag mig för att jag kanske borde lyssna lite på bandet också. Givietvis har jag hört några låtar av Mötley förut, här och där, men jag har aldrig lyssnat på dem. Skulle se dem live i somras, men det tyckte uppenbarligen inte vädergudarna att jag skulle göra, så det sket sig. Synd, för när jag nu bekantar mig lite mer med Sixx, Neil, Mars och Lee så hade det varit riktigt skoj att se dem på en scen.

Hur som helst. Nu blev det mycket snack och lite verkstad, kanske för att jag är uttråkad och frustrerad av förkylningen. Det jag egentligen bara hade tänkt göra var att posta min nya favoritlåt för veckan.

So, here we go!


Dr. Feelgood - Mötley Crüe.



torsdag, december 02, 2010

In the Spotlight 2010 pt.48: iLiKETRAiNS


En annan platta jag har gått och väntat på det här året är He Who Saw the Deep med iLiKETRAiNS. Ett band jag är oerhört förtjust i. På nya albumet bevarar Leeds-bandet sitt sound, men samtidigt låter det en uns mer popigt och lättillgängligt. Hopp och melankoli om vart annat, vävt samman av vackra gitarr-, stråkmelodier, samt Guy Bannisters röst. Ett jämt album som man aldrig vill sluta spela.

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen; iLiKETRAiNS förtjänar all uppmärksamhet de kan få. Det är inget annat än ljuv, ren och skär kvalitet från denna engelska kvartett.






iLiKETRAiNS på


onsdag, december 01, 2010

In the Spotlight 2010 pt.47: Jónsi


Jónsis soloplatta Go hörde till mina mest efterlängtade album det här året. Det var nedräkning på hög nivå där i våras. Boy Lilikoi gav ordentligt med mersmak i slutet av förra året. Och Go Do spädde bara på förväntningarna ännu mer. Och inte väntade jag förgäves inte. Go är sannerligen en ren dröm att lyssna till. Själafullt vackert där glada popiga toner varvas med lugnare och mer melankoliska spår. Fullständigt bedårande.

onsdag, november 24, 2010

In the Spotlight pt.46: Jakob Dylan


Mitt första minne av Jakob Dylan sträcker sig ganska långt tillbaka. Minst tio år, säkert mer. Jag såg en bild på honom som täckte upp hela sidan i någon tidning. Konstaterade att han spelade i ett band som hette Wallflowers, och var son till självaste Bob vars briljans jag ännu inte hade upptäckt då. Sen var det inget mer med det. Kom mig aldrig för att kolla upp Wallflowers.

Tidigare i somras såg jag någonstans att Dylan Jr släppt en ny soloplatta. Tänkte att det kanske var på tiden att faktiskt lyssna efter och se om musikgenen gått i arv. Letade upp Women & Country på Spotify och blev glatt överraskad. En riktigt trevlig platta som jag spelat många gånger. Pappa Bob kan verkligen vara stolt över sin son.




Jakob Dylan på


tisdag, november 23, 2010

In the Spotlight 2010 pt.45: We Have Band


Nämnde i inlägget om The Golden Filter att jag upptäckte dem via Kitsuné Maison Compilation 7, från förra året. På samma samling hittade jag även We Have Band som medverkade med den oerhört sköna låten Time After Time. Till min besvikelse är den låten inte med på debutplattan WHB. Men det är ändå ett härligt album. Enkel stunsig elektronisk pop. Ibland behöver det inte vara mer komplicerat än så för att man ska bli nöjd för stunden.





In the Spotlight 2010 pt.44: Dark Tranquillity


Jag gillar ju att hoppa mellan genrer på den här bloggen. Efter en rad inlägg med en del pop och mycket elektroniska inslag är det nu dags för något tungt igen.

När jag i somras var ute och körde en lite längre sträcka en sen torsdagskväll, fick jag tillfälle till att lyssna på P3 Rock. Jag är annars hopplös på att komma ihåg att lyssna till det, trots att jag verkligen gillar programmet. I fokus den kvällen stod Dark Tranquillty. Har hört ett par låtar med dem förut men aldrig lyssnat vidare. Men när Dream Oblivion strömmade ut ur högtalarna bestämde jag mig för att det var dags att stifta närmare bekantskap med bandet. Senaste verket We Are the Void är således det första DT-albumet jag lyssnat igenom. Ingen platta som kommer komma med på min årsbästa-lista, men det är helt klart en skön rökare att dra på när man behöver lite tyngre toner. Bra grejer. Och jag kommer absolut att ta mig an deras tidigare alster vid tillfälle.




Dark Tranquillity på

måndag, november 22, 2010

In the Spotlight 2010 pt.43: Pantha Du Prince


Fortsätter på spåret enmans-projekt och tipsar om tyska Pantha Du Prince. Ännu en gång ett tack till Poplistan för tipset. Hendrik Weber är killen bakom Pantha Du Prince och senaste albumet under det namnet heter Black Noise. Farligt fängslande experimentell elektronica. Man blir djupt försjunken i musiken utan att man egentligen tänker på det. Det är ett väldigt behagligt sound, förutsatt att man är öppen för den här typen av musik. Grymt bra. Faktum är att den nog kvalificerar sig till min lista över årets bästa album. Vi får se i december.

Gillar ni Four Tet, då tycker jag ni ska ge Pantha Du Prince en chans också.






Pantha Du Prince på


söndag, november 21, 2010

In the Spotlight 2010 pt.42: Bonobo


Det var väl ungefär två år sedan jag först kom i kontakt med enmans-projektet Bonobo. Spelade albumet Days to Come rätt frekvent där ett tag, sen föll Bonobo av någon anledning i glömska. Tack och lov blev jag påmind om Simon Greens underbara musik igen via Poplistan. Senaste plattan går under namnet Black Sands, och titelspåret är förmodligen en av de vackraste låtarna jag har hört i år.

Hela albumet är en ren fröjd att lyssna till. Bonobos chillout/downtempo ger ro i själen helt klart. Rätt och slätt är det en underbar platta att ha på i bakgrunden. Har ni inte upptäckt Bonobos musik ännu, då är det så dags att göra det nu.



Video: Eyesdown


Bonobo på

måndag, november 15, 2010

In the Spotlight 2010 pt.41: The Golden Filter


En av de akter jag såg mest fram emot på årets Arvikafestival var The Golden Filter. Upptäckte dem med låten Favourite Things på förra årets Kitsuné Maison Compilation 7. Sen hörde jag ursköna singeln Solid Gold i något annat sammanhang. Men det var framför allt singlen Hide Me som verkligen fångade mig. Den får nog räknas som en av mina stora nya favoritlåtar det här året. The Golden Filter skapar en behaglig dröm-dansant elektronica som är en ren fröjd för öronen. Man hamnar nästan i någon form av trans när man lyssnar till dem. I synnerhet live. Där kommer de verkligen till sin rätta. Men de funkar alldeles utmärkt i stereon också. Kolla upp debutalbumet Voluspa och ni kommer förstå vad jag menar.


söndag, november 14, 2010

In the Spotlight 2010 pt.40: Ugress


Minns jag inte helt fel var det Dan som introducerade mig för norska Ugress, för en sådär 2-3 år sedan. Vet inte om jag någonsin tipsade er om förra årets formidabla platta Reminiscience. Jag borde ha gjort det. Men med all den bra musik som det hela tiden dyker upp är det svårt att hinna med allt man vill tipsa om. Hur som helst vill jag i alla fall ta tillfället i akt nu och tipsa er om Ugress senaste släpp, samlingsplattan Collectronics. Om jag har förstått det rätt är den samling med tidigare utgivna singlar och EP-spår. Den har fått utgöra större delen av min söndag. Gisle Martens Meyer, mannen bakom namnet Ugress, skapar förmodligen Nordens skönaste och mest behagliga musik inom den elektroniska genren. Fantastiskt bra. Är ni inte redan bekanta med Ugress, då är det dags att bli det nu!




Meyer har en välfylld hemsida vilken jag rekommenderar er att gå in på om ni vill lyssna, se och läsa mer om hans musik.


Ugress på


lördag, november 13, 2010

In the Spotlight 2010 pt.39: To Bury A Ghost


Mer To Bury A Ghost! Efter mitt lilla hyllningsutrop på Twitter om deras låt Coming Up For Air, vilken jag tipsade er om i det föregående inlägget, fick jag hela den kommande EP:n mailad till mig. Mycket snällt!

EP:n går under namnet The Hurt Kingdom och släpps den 6:e december. (Köp på: Big Cartel och Bandcamp). Den har gått på repeat mycket under de senaste dagarna. Bandet skapar nämligen en typ av musik som jag är väldigt svag för. Ömsom mäktigt intensiv, ömsom melankoliskt bedårande vackert. Eller som To Bury A Ghost själva beskriver sitt sound på sin Myspace: "soaring glacial meloncholic soundscapes". Ett bra ordval om jag får säga det själv.




När jag googlade på bandet märkte jag att andra gärna refererar till Mogwai och Explosions in the Sky i sina recensioner om The Hurt Kingdom. Två bra exempel på liknande band. Influenserna märks framför allt i låtarna Birthday och The Beginning Is the End. Men i låtarna Coming Up For Air och Jaws of Love, vill jag gärna nämna And So I Watch You From Afar också. Sen går det inte att undvika en del likheter med Muse. Till viss del i det mäktiga soundet, och till viss del i sångaren Jonathan Stolbers röst.


Med på EP:n finns också en remix av Coming Up For Air. Jag är i vanliga fall motståndare av remixer men denna version är riktigt bra.




För mig är To Bury A Ghost ett av årets bästa nya upptäckter. Jag älskar det här! Och jag hoppas verkligen att bandet får det genombrott de förtjänar. Lägg namnet på minnet och håll ögon och öron öppna framöver. Om ni gillar vad ni hör, sprid ordet!


To Bury A Ghost på


Thank you Jon!

torsdag, november 11, 2010

To Bury A Ghost


Dagens upptäckt får nog räknas som veckans, om inte månadens, hetaste tips. Brittiska trion To Bury A Ghost fångade min uppmärksamhet på Twitter i förmiddags. Och jag är väldigt glad att de gjorde! Om Muse och And So I Watch You From Afar skulle slå sina påsar ihop och samarbeta skulle resultatet förmodligen låta som To Bury A Ghost's Coming Up For Air. Den kan ni lyssna till på bandets Myspace, och jag rekommenderar er att genast sticka dit och låta den ljuva musiken fylla era rum!




onsdag, november 10, 2010

In the Spotlight 2010 pt.38: I Am Kloot


För en sådär 9-10 år sedan hörde jag To You på radion, och blev störtförälskad. Den är fortfarande en kär favoritlåt. Trion bakom låten går under namnet I Am Kloot. De skulle jag lyssna vidare på. Var det tänkt. Men så blev det inte av. Fråga mig inte varför. Istället är det först nu, ett decennium senare, som jag sitter och lyssnar på mitt första hela I Am Kloot-album.Sky At Night heter senaste verket som varit min kompanjon under några kvällar nu. När mörkret trycker på utanför fönstret, teet ryker ur koppen och mysbelysningen är på, då har Sky At Night passat som handen i handsken. 10 finstämda poplåtar där Fingerprints, The Moon is a Blind Eye, Northern Skies och Proof har fått gå några varv extra. I Am Kloot skapar en stämning som är väldigt trivsam. En riktig höst/vinter-platta.




I Am Kloot på


måndag, november 08, 2010

In the Spotlight 2010 pt.37: The Time & Space Machine


Den här eftermiddagen har ägnats åt The Time & Space Machine, som jag har Ingemar S att tacka för. The Time & Space Machine är enmansprojektet som låter som det heter, kan man säga. Glatt psykedeliskt och "spacigt". Omslaget till albumet Set Phazer To Stun förstärker bara den känslan. Jag blir glad av den här plattan. Hoppas du blir det också.




The Time & Space Machine på


Tack Ingemar S!

söndag, november 07, 2010

In the Spotlight 2010 pt.36: Steve Mason


Steve Mason's vackra Lost & Found är förmodligen en av mina mest spelade låtar de senaste månaderna. Och ju mer jag lyssnar på hans soloalbum Boys Outside desto mer övertygad blir jag att det här är en av årets bästa plattor. 10 starka och stundvis gripande låtar, där kanske framför allt The Letter får hjärtat att brista en smula. Och jag förstår utifrån texterna och flyktigt lästa recensioner att det ligger en hel del mörker och smärta till grund för Boys Outside. Den snygga produktionen lyfter albumet ännu mer och plockar fram låtarna i sina rätta jag. Vackert och stilfullt. Det känns äkta. Jag gillar samtliga låtar men Understand My Heart och Am I Just A Man är stora favoriter tillsammans med de två ovannämnda.




Steve Mason på


lördag, november 06, 2010

In the Spotlight 2010 pt.35: Xploding Plastix


Här hoppar vi mellan genrerna! Från indiepop och rockabilly över till jazzigt electrofunkiga Xploding Plastix från Norge. Min vän Josse tipsade mig om dem för några år sedan och jag föll direkt för deras härliga sound. När jag skulle leta upp dem på Spotify här om dagen så upptäckte jag att de gett ut en ny EP, Devious Dan EP. 6 spår som är en ren fröjd att lyssna till. Xploding Plastix är en duo som förtjänar rejält med uppmärksamhet. Lyssna och sprid ordet!




Xploding Plastix på


fredag, november 05, 2010

In the Spotlight 2010 pt.34: Fatboy


Mer svenskt. Ett band som bland andra Boggen har pratat sig varm om är Fatboy. Ibland behöver man något mer lättsamt att lyssna till och då är rockabilly en trevlig genre, och Overdrive en trevlig skiva. Det börjar bra med Bad News From Pretty Red Lips och sen tuffar det på och medryckande spår blandas med lugnare. Har fastnat lite extra för Time's Running Out och Draggin' the River. Snyggt gjort Fatboy!




Fatboy på

In the Spotlight 2010 pt.33: Tapefly


Jag fortsätter på det lite drömaktiga inslaget och tipsar om Tapefly som min gode vän Dan nyligen uppmärksammade mig på. Tycker man om snällpop från Göteborg, är The Lifting of the Veil ett album du ska kolla upp. Många pärlor att hämta där. Mina favoriter är The Fire Sermon, Canine Prey, The Resurrection och inledande Break You in Half.

torsdag, november 04, 2010

In the Spotlight 2010 pt.32: Deerhunter


Att lyssna till Deerhunters album Halcyon Digest är som att lyssna på en väldigt behaglig dröm. Jag får inte nog! Helicopter (officiell video) är extra farlig. Revival, Fountain Stairs, Coronado, He Would Have Laughed är även de stora favoriter. Och så ska vi självklart inte glömma den beroendeframkallande Desire Lines som jag tipsat om tidigare. När man lyssnar på Deerhunter försvinner alla bekymmer. Indiedrömpopigt och shoegazigt i en perfekt symbios. Vågar mig nog på att säga att det här är ett av årets bästa plattor!

måndag, oktober 25, 2010

Swedish House Mafia

Jag har chockat mig själv och upptäckt Swedish House Mafia. Vanligtvis ryggar jag undan direkt när jag hör ordet "house", därmed har jag inte brytt mig om denna konstellation när jag hört deras namn tidigare. Men så dök One upp på radion igår när jag satt i bilen och därefter har jag inte kunnat sluta spela den.

Jag tycker radioversionen med Pharell vid micken är bäst. Den hittar ni på bandets Myspace eller på Spotify. Vill ni se videon får ni nöja er med den instrumentala versionen på Mafians kanal på YouTube.

torsdag, oktober 21, 2010

Desire Lines


Det har av olika skäl råkat bli låg bloggaktivitet på senast, både vad gäller skrivande och läsande. Men ska snart försöka komma igång igen. Årssummeringen närmar sig med stormsteg och det är många album att beta av innan dess!

Dock måste jag bara tipsa om Desire Lines med Deerhunter som jag hittade via Ingemar på Poplistan. Dagens låt. Får inte nog! Har ni Spotify, gå in och lyssna här omgående!


Ta det lugnt på vintervägarna nu.

fredag, oktober 15, 2010

Versant

Fick precis ett intressant tips om det svensk/amerikanska-bandet Versant. Bakom micken hittar vi amerikanska sångerskan Carah Fay Charnow som tidigare sjöng i catchigt indierockiga bandet Shiny Toy Guns. Singeln Quick Escapes släpps officiellt den 22:e oktober och EP:n Hearbeats väntas komma den 23:e november. Snygg, elegant synthbaserad pop väl värd att kolla upp!


Tack till Katrine på Flagstone!





Versant - Quick Escapes [RadioEdit] by flagstone


Versant på

onsdag, oktober 06, 2010

In the Spotlight 2010 pt.31: Laura Marling


Jag har nästan varit beroende av Laura Marlings platta I Speak Because I Can senaste tiden. Jag fastnade stenhårt för Devil's Spoke när jag hörde den för några månader sedan. Men det är först nu jag kommit mig för att lyssna på hela albumet. Jag har nämnt ganska ofta i de senaste inläggen om hur bra musiken ackompanjerar den rådande hösten. Och I Speak Because I Can är inget undantag där. Det känns nästan som om hennes folk-sound kommer ännu mer till sin rätta så här års. Innerligt och vackert hela vägen igenom. Believe the hype, den här tjejen är värd att kollas upp!



måndag, oktober 04, 2010

In the Spotlight 2010 pt.30: Four Tet


En av årets höjdarkonserter så här långt är Four Tets gig på Arvikafestivalen. Jag hade lyssnat en del på senaste plattan There Is Love in You innan och verkligen gillat vad jag hörde. Men live blev musiken något helt annat. Egentligen hade jag kanske räknat med en något lam spelning, hur kul kan det bli med en kille som står bakom ett par datorer och rattar? Det kan bli alldeles alldeles underbart fick jag veta. I synnerhet om musiken är det elektroniska ljudlandskap som Kieran Hebden väver ihop. Elektronisk musik gör sig bäst live, men i stereon gör den sig utmärkt också. There Is Love in You är urskön att ha på medan man gör något annat. Man sjunker in i ett vakuum där allt bara flyter på och där man samtidigt känner ro och välbehag.





Varmaste rekommendationer alltså. 9 goa låtar där ni garanterat kan räkna med att hitta Plastic People på min årssummering i december.

Four Tet på

onsdag, september 29, 2010

In the Spotlight 2010 pt.29: Mystery Jets


Körde igenom några album från min nytt-från-2010-lista på Spotify förut och fastnade för Mystery Jets Serotonin. Har lyssnat på dem lite till och från tidigare men mest har det blivit charmiga Young Love som fått gå på rotation.

Serotonin är inget som kommer att hamna på min albumlista vid årsslutet, men det är en trevlig historia att lyssna till när man känner för lite lättsam och smånaiv indiepop. Det är något i Mystery Jets sound som gör mig på bra humör. Framförallt Alice Springs, The Girl is Gone, Dreaming of Another World och Show Me the Light har den effekten på mig. Serotonin har helt klart många ljusa stunder.




Mystery Jets på

måndag, september 27, 2010

In the Spotlight 2010 pt.28: Deine Lakaien


När det kommer till det övre skiktet av mina favoritband har tyska duon Deine Lakaien en plats tung som betong. Jag hade helt missat att de var på gång med nytt material i år, därav fick jag mig årets bästa överraskning när jag för ett par veckor sedan upptäckte en ny singel, Gone, på deras Spotify-sida. I förra veckan dök även pinfärska albumet Indicator upp.


Jag har varit vansinnigt förälskad i duons musik sedan första stund jag hörde dem för några år sedan. Lätt experimentellt möter klassiskt. Emellanåt får kombinationen av elektroniskt, piano, stråkar och Alexander Veljanovs gudomliga röst det nästan att brista inombords. Intressant, spännande, snyggt, vackert och alldeles alldeles underbart.

One Night och Who'll Save Your World är utmärkta öppningsspår som direkt sveper med en in på den 12 spår långa resan genom Indicator. En njutbar lyssning hela vägen igenom där i synnerhet Europe, Along Our Road och Without Your Words fängslar mig lite extra tillsammans med ovan nämnda spår.



En av årets bästa plattor är här, och ni vill inte missa den!


Deine Lakaien på

onsdag, september 22, 2010

In the Spotlight 2010 pt.27: Robert Plant & The Band of Joy


Jag älskar Led Zeppelin. Och Robert Plant har inte oväntat en plats bland mina favoritsångare. Plattan Raising Sand, som han gjorde tillsammans med Alison Krauss 2007, var sagolikt bra och jag trodde/hoppades nästan att det samarbetet skulle generera ytterligare en platta. Och vem vet, kanske händer det, kanske inte. Men under 2010 har herr Plant traskat vidare i nya projekt och dammat av sitt gamla bandnamn Band of Joy, plockat in nya namn i formationen och spelat in den pinfärska skivan med samma namn.

Har varit oskiljaktigt förtjust i Band of Joy sedan första stund. Förstår jag det rätt är samtliga 12 spår en blandning av covers och tolkningar av olika trad. låtar. De är alla obekanta för mig sedan tidigare och kanske är det bra(?) Hur som helst tycker jag att det är ett mycket bra album. Det lyser i alla fall upp mina höstdagar lite extra. Förhoppningsvis sprider det lite ljus hos er också.



Lyssna på: Angel Dance (officiell video)


Robert Plant på

tisdag, september 21, 2010

Slave to the Wage

Har mest varit trött senaste tiden och därmed har skrivinspirationen lyst med sin frånvaro. Ska snart fortsätta beta av de sköna plattorna som återfinns i årets skörd. Och tipsa om annat smått och gott. Men idag får det bli en gammal favorit:

Placebo - Slave to the Wage


fredag, september 17, 2010

Det var jag

Hade egentligen tänkt knåpa ihop ett inlägg om någon go ny platta, men är helt färdig efter en "rotig" dag på kneget. Så inlägget tillägnas en enda låt istället. Dagens låt. Den som jag haft på huvudet hela eftermiddagen och kvällen. Och det är ingen mindre än Det var jag, nya singeln med Familjen.

Håll till godo! Och trevlig helg!



onsdag, september 15, 2010

M.I.A. och Röyksopp

Jag har aldrig fastnat för M.I.A. Men under hela dagen har jag haft hennes XXXO på hjärnan och det resulterade i en insikt att det är en förbaskat bra låt. Lyssnat igenom hennes senaste platta lite snabbt nu, men den var dock inget att hänga i granen för min del. XXXO får förbli det där sköna undantaget:






Vidare har Röyksopp precis släppt sin uppföljare till förra årets höjdarplatta Junior. Mycket riktigt går den under namnet Senior. Mina förväntningar var höga. Dessvärre måste jag erkänna så här efter en första genomlyssning att jag är fruktansvärt besviken. Ska ge den ett par chanser till men det är inte sannolikt att den får något inlägg av mig. Det får istället bli en Spotify-länk till den ifall att ni är sugna på att lyssna.

tisdag, september 14, 2010

In the Spotlight 2010 pt.26: Interpol


Såg idag när jag loggade in på Spotify att Interpols nya självbetitlade platta har dykt upp. Inte helt oväntat fick den gå på repeat hela förmiddagen fram till att det var dags att sticka till kneget. Nu rullar albumet på igen och jag gillar verkligen vad jag hör.

Öppningspåret Success är en bra start på albumet som sedan lämnar över till Memory Serves som snabbt blivit ett av mina favoritspår. Jag nämnde i ett tidigare inlägg att jag tyckte singeln Lights var bra men med känslan av att man hört det förut. Den låten har sedan dess växt något enormt. Andra singeln Barricade har också blivit en favorit.



Jag tycker dock inte att det är deras bästa album. De tidigare plattorna har något bättre singelspår. Men jag tycker helt klart att det är ett väldigt bra Interpol-album. Kan eventuellt tycka att det blir tradigt mot slutet. Lite för likt albumet igenom. Men å andra sidan har jag inte "lärt känna" alla låtarna ordentligt än, så jag reserverar mig för att det är en uppfattning som kommer att ändras framöver.

Nä, vad väntar ni på? Iväg och lyssna!

Interpol på

måndag, september 13, 2010

In the Spotlight 2010 pt.25: Twin Shadow


Upptäckte Twin Shadow på P3 Pop förut när jag körde hem från jobbet. Blev tvärsåld på Shooting Holes som lös upp vägen hem. Plattan Forget finns att lyssna till i sin helhet på Twin Shadows Myspace. Är inne på första vändan just nu och gillar det jag hör. En intressant akt jag tycker ni ska kolla upp om ni har en stund över.



Pushar lite extra för Castles in the Snow och Slow.


Twin Shadow på

onsdag, september 08, 2010

Covers pt.23: I Wanna Be Adored

Finfina danska duon The Raveonettes har gjort en finfin cover på The Stone Roses finfina I Wanna Be Adored.


Covern har ni här:


måndag, september 06, 2010

3 x goda nyheter!


Oj oj vika dagar! Tre positiva besked från tre stora favoriter!

Först ett uttalande från Editors att de är sugna på att påbörja arbetet med en fjärde platta så snart som möjligt.

Därefter, på tips från C., en ny låt med The Rapture. Gött att de fortsätter köra på trots Matt Safers avhopp.

Och sist men inte minst, nytt från Deine Lakaien!! Som jag har längtat! Upptäckte Gone idag och det låter riktigt lovande! Lyssna och njut:



söndag, september 05, 2010

In the Spotlight 2010 pt.24: Junip


José Gonzalez har tillsammans med Elias Araya och Tobias Winterkorn under namnet Junip skapat det ultimata soundtracket till hösten. Albumet Fields är det perfekta sällskapet när solen trappat ner till behaglig värmande temperatur, och den svala vinden drar dig lätt i håret och får hela din kropp och själ att känna sig uppfriskade. Fields är även kompanjonen som lyser upp rummet när höstmörkret faller på utanför fönstret, och får kaffet att smaka ännu bättre. Fields är albumet som är så förbenat bra att den elegant kommer att, precis som om det vore det enklaste i världen, glida in på en välförtjänt topp-5-placering när det är dags för mig att summera året. Det här är utan tvekan bland det bästa jag har hört i år.



Gillar du Gonzalez kommer du att älska Junip. Får återigen tacka Ingemar som hade med Rope & Summit på en av sina listor. Det är supermegasvårt att välja ut låtar jag vill tipsa lite extra om, för varenda en är fenomenalt bra. Här har ni i alla fall länkar till In every direction och It's alright. Men det enda jag egentligen vill säga är att ni ska bege er till närmaste ställe som säljer skivor och köpa Fields med en gång. Det är inget att fundera på. Ni kan även lyssna på det lilla mästerverket på Spotify.


Junip på

onsdag, september 01, 2010

In the Spotlight 2010 pt.23: How to Destroy Angels


C. tipsade mig precis om How to Destroy Angels. Trent Reznors nya projekt tillsammans med frugan Mariqueen Maandig och Atticus Ross. Experimentell industrirock med Maandig vid micken. Den här självbetitlade 6-spårs-EP:n är knappast något som kommer att dyka upp på min årssummering, men den är värd att kolla upp. The Space In Between kommer nog att hamna på min Best of 2010-spellista i alla fall. Den har fastnat. Även The Believers och A Drowning är rätt sköna.

Vill ni kan ni alltid passa på att läsa Kal Ströms recension av EP:n på dagensskiva.com. Skulle vara kul att veta vad ni inbitna NiN-fans tycker om nya projektet.




How to Destroy Angels på

The Truth Hurts



Inget att göra?
Är du svag för snygg, brittisk synthpop?
Bra.
Sök upp A5M4 på Spotify och följ instruktionerna.




måndag, augusti 30, 2010

Lost and Found


Så vackert att det förslår:


Steve Mason - Lost and Found






Jag har sagt det förr och jag säger det igen; skottar kan verkligen det här med musik.

fredag, augusti 27, 2010

End of Me

Hittade en ny låt från finska cello-metallbandet Apocalyptica, på It's easy to get buried in the past, vilken gjorde mig väldigt glad. Förutom att det är en sjuhelsikes bra låt så är det ingen mindre än Gavin Rossdale som står för sången! Det gjorde mig glad för att det påminde mig om en gammal favoritlåt från tonåren. Måste vara en 8-10 år sedan jag senast lyssnade på Bush. Hade i princip glömt bort dem. Får damma av albumet jag har i hyllan hemma i Växjö när jag återvänder dit senare i höst.

Härliga tider! Hösten står för dörren, Gavin är sig lik och Apocalyptica är lika sköna som vanligt. Nya plattan 7th Symphony ligger uppe på Spotify. Men här och nu, dagens låt:


End of Me - Apocalyptica feat. Gavin Rossdale

onsdag, augusti 25, 2010

In the Spotlight 2010 pt.22: The National


Det värmer i en dotters hjärta när ens mor ringer och babblar lyriskt om hur hon upptäckt The National. Mamma är flitig P3-lyssnare och de har uppenbarligen haft den goda smaken att förgylla etern med Bloodbuzz Ohio i sommar. Eftersom jag för sommaren befinner mig i en håla mitt ute i skogen och får posten eftersänd till en adress 1,5 timme bort så blir det för stunden dåligt med skivköp. I sådana lägen är Spotify och mammor med bra musiksmak världens bästa uppfinningar. När jag var hemma hos mor i helgen passade jag därmed på att låna med mig The Nationals senaste alster High Violet för att spela i bilen. Eller rättare sagt, mamma uppmanade mig ivrigt att låna med den över veckan. Och så förtjust som jag är i bandets tidigare verk var jag inte sen med att tacka ja och trycka in skivan i bilstereon.


High Violet är veckans platta. Formidabla låtar. Matt Berningers röst är det perfekta sällskapet när mörkret faller på och får mig att längta ännu mer efter hösten. Jag smälter till Sorrow, dyrkar Anyone's Ghost, försvinner bort i England och kan inte sluta spela Conversation 16.

Det här är ett album du inte vill vara utan i höst!


The National på

tisdag, augusti 24, 2010

Have you heard the latest? pt.15

Den här serien har haft lite sommaruppehåll, och jag också på sätt och vis. Men jag känner att jag har återfått inspirationen och har så sakteligen börjat komma igång med regelbundet bloggande igen. I takt med det ska jag på nytt försöka skaka liv i de här inläggen.

So here we go. Ett gäng nya låtar, några har jag snappat upp från radion och några har jag hittat hos bloggvännerna på It's easy to get buried in the Past, Skivgrisen, BoggBlogg och Retrolistan/Poplistan. Här hittar vi bland annat lovande nytt från Interpol, Manic Street Preachers samt underbara The Coral. Samt en överraskning i form av Tom Jones.


Interpol - Lights
The Coral - 1000 Years
Manic Street Preachers - (It's not War) Just the end of Love
Adrian Lux - Teenage Crime
Tom Jones - What Good Am I?
Washed Out - Belong
Wild Nothing - Summer Holiday

fredag, augusti 20, 2010

In the Spotlight 2010 pt.21: Foals

En dag för två år sedan. Jag stod och donade med diverse köksbestyr. I stereon snurrade senaste Sonic-samlingen. Med på den fanns Balloons med Foals. Vi snackar inte kärlek vid första öronkastet. Vi snackar KÄRLEK vid första öronkastet. Där och då glömde jag allt vad disk och kokande potatis hette. Jag släppte genast det jag hade för händerna för att ta reda på mer. Debutplattan Antidotes införskaffades och sedan dess har jag och Foals haft en blystark kärleksrelation.

Har otåligt väntat på en uppföljare och i maj dök den äntligen upp, Total Life Forever. Och väntan har verkligen inte varit förgäves! Den har Foals karakteristiska sound samtidigt som de har tagit ett steg vidare från debuten. Plattan andas en öppnare atmosfär och den kan nog upplevas mer lättillgänglig för den som hade svårt för Antidotes.




Det härliga öppningsspåret Blue Blood är min solklara favorit. Nya singeln Miami sätter jag gärna på repeat också, och Titelspåret är den lika skön att försvinna bort i. Första smakprovet Spanish Sahara är det spåret som skiljer sig mest från de övriga låtarna. Men den är riktigt mäktig bara man tillåter sig att lyssna till hela. Den byggs upp på ett riktigt behagligt sätt. Det är en av många saker jag gillar med bandet, att de ofta börjar försiktigt i låtarna för att sedan bygga upp och fylla ut dem allt eftersom sekunderna tickar iväg. Deras sound gör sig utmärkt för det. After Glow är ett bra exempel. I urvalet av låtar jag vill tipsa lite extra om ska jag givetvis inte glömma bort den fabulösa singeln This Orient.


Det är en förbaskat bra platta och den räknas hittills lätt till en av årets bästa. Men det är inte riktigt full pott på betygsskalan, vilket nog beror på min platinahårda förälskelse i debutskivan. Antidotes har fortfarande något som sätter mitt hjärta i brand några Celsius-grader högre än TLF. Men är TLF en utmärkt uppföljare. Det låter nytt och det låter Foals. Precis som det ska vara!



Tyvärr finns inte Total Life Forever på Spotify, men tro mig när jag säger att det är värt pengarna att langa iväg en beställning på den. Däremot finns Antidotes att hitta på Spottan om ni vill lyssna till den.


Foals på

No mercy on your soul


Jag kan helt enkelt inte låta bli den.
Insåg det efter att ha hört och sett den framföras live på Sonisphere.

Kära läsare, det är dags för en Guilty Pleasure!
Det var ju trots allt ett bra tag sedan jag sist nämnde en sådan, så jag kan gott slinka emellan de vanliga tipsen med en nu!


Any Means Necessary med Hammerfall.


onsdag, augusti 18, 2010

In the Spotlight 2010 pt.20: Zeromancer


Fasiken vad tiden går fort! Inför det här inlägget insåg jag att det är ungefär 10 år sedan jag upptäckte det norska industrirockelektro-bandet Zeromancer. Jag var rätt såld på dem under gymnasiet. Sen avtog intresset en aning men de har alltid fortsatt hänga med på ett litet hörn.

Femte studioalbumet The Death of Romance släpptes nu i år. Först tyckte jag att det var en rätt tråkig historia, ett resultat av att den nog släpptes lite för snabbt efter föregående års album Sinners International. Men ju mer jag har lyssnat desto mer har den växt och i skrivande stund tycker jag att den är mycket bättre än Sinners.



Under de första lyssningarna var det bara Revengefuck som fastnade. Men de senaste vändorna har i princip alla låtar växt och ett flertal av dem har fångat intresset lite extra, som Murder Sound och Industrypeople. Även The Hate Alphabet och V får gärna gå ett extra varv.

Bandets texter har aldrig varit något som ens är i närheten av att hänga upp i granen. Men jag är väldigt svag för deras sound. Tungt och elektroniskt är en kombination jag sällan tackar nej till! Trivs ni i samma vatten och har 45 minuter till övers, då kan The Death of Romance vara ett album för er att kolla upp.




Zeromancer på


Find the exit sign and disappear

Jag tycker väldigt mycket om hårdrock. Men av någon outgrundlig anledning lyckas den genren bli ohälsosamt exkluderad i den här bloggen. Aldrig har jag riktigt begripit varför det blivit så heller. Men jag ska försöka bättre mig vad gäller att skriva om de tyngre tonerna.

Här har ni i alla fall ett första steg, dagens mest spelade låt: The Mirror's Truth med In Flames från albumet A Sense of Purpose från 2008:



In the Spotlight 2010 pt.19: Darwin Deez


Radar Detector.
Säkert har ni hört den på sina håll under året. Minns att Boggen tipsade om Darwin Deez redan i höstas, men av någon anledning fastnade inte låten då. Det krävdes ett dagligt tjatande från Zane Lowe under våren för att tillslut få mig att fatta grejen med killen bakom den säregna frisyren.



Den självbetitlade debutplattan är ingen dum historia. Ett typiskt album som får allting att kännas avslappnat, och gör en på bra humör. Dock kan jag bli lite trött på de enkla gitarriffen emellanåt, men det är överkomligt. Somliga dagar behöver man bara enkel feel-good-indie, och då är Darwin Deez en rekommenderad kille att fylla ut dina högtalare med.


Darwin Deez på