Little Shocks

Det har varit tyst om Kaiser Chiefs ett tag nu. Bandet som började på topp med det eminenta debutalbumet Employment. Därefter började det tyvärr gå nerför. Uppföljaren Yours Truly, Angry Mob var inte alls dum. Den hade sina fina stunder, men den nådde inte riktigt upp till samma nivåer som debuten. Tredje plattan, Off With Their Heads, lyssnade jag bara på en gång. Sen blev det inte mer. Om jag förstått det rätt blev den ingen storsäljare heller.

Det ryktades om splittring. Men icke. Nu är Ricky och grabbarna tillbaka! Nya singeln heter Little Shocks. Tycker själv att det inte är så mycket till hit, men det är en skaplig låt och den växer! Och jag tycker det är kul att Kaiser Chiefs är tillbaka.

00-talets svar på Blur

Kaiser Chiefs Yours truly, angry mob blir bara bättre och bättre för varje lyssning. Kan heller inte låta bli att dra väldiga paralleller till Blur, det slog mig när plattan dånade ut ur högtalarna medan jag stekte köttbullar förra veckan. Faktum är att det känns väldigt Blur på ett vis. Jag kan inte beskriva exakt vad jag menar med det men om ni som jag är gamla Blur-fans och lyssnar på KCs senaste så kanske ni hänger med. Det är lite stilen och modellen över låtarna, jag tycker till och med att Ricky Wilsons sångsätt är ganska snarlikt Damon Albarns. Kul kul. Tänker jag efter var det otillåtet länge sedan jag sist lyssnade på Blur, borde kanske göra det idag. För att återgå till Yours truly, angry mob så finns det väl egentligen inte en enda dålig låt på skivan. Några behöver lite mer tid än andra. Klara favoriter från start utöver Ruby är I can do it without you och fina Love's not a competition (But I'm winning). Kanske inte riktigt vad vi är vana att höra från KC men det är två riktiga kanonlåtar i mitt tycke. Återigen, ett kanonköp.

Lyssna här:
http://www.myspace.com/kaiserchiefs
http://www.kaiserchiefs.co.uk/

Tre album som lyft min vecka

Anglofilen i mig har verkligen fått sin beskärda del av lyckorus denna vecka. Tre plattor har en efter en landat i min brevlåda under de närmaste dagarna:



Kaiser Chiefs - Yours Truly, Angry Mob

Ett av mina stora favoriter har äntligen kommit ut med uppföljaren till den sköna debutplattan Employment. Jag fick den idag så jag har bara hunnit lyssna igenom den en gång men första intrycket är mycket positivt. Det är kanske inte lika mycket "na na na" och allsångsbetonat som på debuten men det är utan tvekan ett knippe starka låtar Leeds-killarna har knåpat ihop till den här skivan. Första singeln och tillika öppningsspåret Ruby är den starkaste låten men efter bara en lyssning har jag redan fastnat för flera av de övriga 11 spåren. Så jag återkommer när jag låtit plattan rotera några fler varv i spelaren.

Klaxons - Myths of the near future.

Klaxons är bandet med soundet som ingen verkar vara på det riktigt klara med hur de ska beskriva. New Rave och indie disco är några av stämplarna som sats. På bandets myspace-sida beskriver de själva sitt sound som: "when Buzz Aldrin returned from the moon and turned Muslim". För egen del nöjer jag mig med att bara beskriva debutplattan med ett ord: Briljant. Det är lagomt smått kaotiskt oljudigt blandat med några sköna melodier. De flesta av er känner förmodligen redan till detta mästerliga band men för er som har missat dem; håva fram plånboken och bege er till närmaste skivaffär bums!


Tredje skivan är Kasabians självbetitlade debut som kom 2004. Av någon anledning får jag inte upp bilden till den. Bara hunnit lyssna igenom den lite snabbt två gånger men det har samtidigt varit två väldigt behagliga lyssningar. Lite av ett mysterium att jag inte köpt skivan tidigare men det blir så i bland. Det är hur som helst så bra som alla säger att det är i alla fall. Nya plattan Empire kommer definitivt införskaffas av undertecknad när ekonomin tillåter igen.

Ruby

Till min stora lycka spelades Kaiser Chiefs nya singel Ruby på radion förut när jag bakade och det är ju aldrig fel att få dansa runt lite medan man rör ihop en muffinssmet. Kaiser Chiefs är ett band som alltid får mig på gott humör, deras sköna sound med de karakteristiska små synthslingorna och de stundvis väldigt underhållande texterna. De är ett av 00-talets mest geniala band och ni som följt min blogg har nog knappast missat att Kaiser Chiefs rankas högt av mig.

Ruby är liksom tidigare Kaiser-låtar ett uppiggande stycke med de klassiska ingridienserna som utmärker dessa Leeds-killars musik. Har du fortfarande inte hört den så kan jag garantera att du inte kommer bli besviken.

Läste Ricky Wilsons än så länge enda blogg-inlägg på bandets hemsida, förhoppningsvis dyker det upp fler snart för jag har en känsla av att de kan bli ganska roliga. Även om han där och även tidigare uttryckt en stor avsky för dagboksinlägg. Han avslutade även inlägget med "Ps. Give blood." vilket fick mig att skratta lite, antaligen för att det var lite oväntat att läsa just det när jag scrollade ner, men en vettig tanke givetvis.

Om ni har vägarna förbi deras hemsida: www.kaiserchiefs.co.uk så tycker jag även ni ska passa på att spana in videon till Everyday I love you less and less, (fan jag vill också ha en skelettdräkt!). Sen kan ni ta en tur till YouTube och leta upp videon till Oh my God eftersom den lustigt nog inte finns upplagd på hemsidan vad jag såg. Den är ändå den bästa videon efter Everyday...

26 februari dyker nya plattan upp så boka upp det datumet i kalendern.

Dagens platta: Employment

Dagens skiva: Kaiser Chiefs - Employment

Kaiser Chiefs är troligen ett av tidernas coolaste band. Första gången jag hörde dem var på Tracks-listan, någon vecka innan jag skulle ge mig av till Edinburgh för tre månaders engelskastudier. Fastnade direkt för deras Oh my God som var den låten som testades. Texten passade lite lustigt nog även in på min situation just då: "Oh my God I can't believe it I've never been this far away from home". (Det hade jag förvisso men inte själv).

Väl i den skotska huvudstaden såg jag dem framföra Everyday I love you less and less i ett tv-program och min entusiasm över detta band växte sig allt större. Fick även höra hela plattan när jag var i väg och kollade på en spelning med de galna japanerna i Electric Eel Shock och ljudteknikern spelade Employment innan konserten började. Otroligt skön skiva, roliga och finurliga texter och ett uppiggande sound. Man kan inte annat än att bli glad av Kaiser Chiefs. Har ni möjlighet så kolla upp deras video till Everyday I love you less and less.