Editors, Store Vega, Köpenhamn, onsdag 18 november 2009.
Köpenhamn var grått, regnigt och blåsigt men inget av det kunde påverka det glada och förväntansfulla humör jag och musikvännen C. (som annars huserar på musikbloggen It's easy to get buried in the past) var på denna kväll. Nästan på dagen fyra år sedan jag upptäckte Editors och nu var det äntligen dags att få se dem live efter att ha gått miste om föregående chanser.
Store Vega var en oerhört skön lokal och mycket mindre än vad jag hade väntat mig. 19,40 klev första supportakten upp på scenen, kanadensiska Wintersleep. Ett trevligt gäng och över förväntan live!
Runt 20,30 var det dags för The Maccabees att värma upp scenen. Har orerat glatt här om dessa britter tidigare och det var verkligen en fin bonus att de var förband. Och live övertygade de mig bara ännu mer om att de är ett utav de mest lysande popbanden som dykt på den brittiska scenen under 00-talet. Precis när de äntrat scenen kom även Russel och Ed från Editors och ställde sig en meter framför mig. Först då började det gå upp för mig vad som väntade. Så länge som jag har längtat efter att få se bandet live så har det varit lite svårt att fatta att man nu äntligen faktiskt skulle få göra detta!
Men inget gick nog upp mot den märkliga men härliga känslan när Editors fyra medlemmar väl traskade upp på scenen strax efter 21,30 och kickade igång konserten med mäktiga In This Light and On This Evening, inledningsspåret från senaste plattan med samma titel. Alla de otaliga liveklipp med bandet jag genom åren plöjt igenom och nu stod de där bara några meter framför mig. En bättre start på spelningen kan man knappast få. Därefter rullade konserten vidare med en perfekt blandning av låtar från samtliga tre albumen. Inte bara singlar utan även andra albumspår.
[Bild av C.]Den gladaste överraskningen var The Boxer, ett stort favoritspår från senaste plattan. Av vad jag sett av tidigare spellistor trodde jag inte att de skulle spela den, men det gjorde de! Och jag tror aldrig att jag har fått så mycket rysningar och gåshud under en och samma låt live. Riktigt fint var också att få höra b-sidan You Are Fading. Den verkar vara en stor favorit hos bandet att spela då jag sett att den hängt med länge. Fantastiskt skön låt som blev än mer magisk live. En av kvällens stora höjdpunkter helt klart.
Mina "måste-låtar" Munich, Smokers Outside the Hospital Doors, Bullets och Bones spelades också och uppfyllde förväntningarna med råge om än Smokers... kändes lite hafsig stundvis. Och storfavoriterna från senaste plattan Eat Raw Meat = Blood Drool och Papillon var precis så mäktiga som jag hade väntat mig. Det är två låtar som egentligen inte kan göras rättvisa på ett studioalbum. De ska höras live! Lustigt nog lyckades bandet spela de tre låtar jag tycker minst om - Escape the Nest, Like Treasure och The Big Exit - på rad. Eat Raw Meat... kom in perfekt efter den trion och ryckte upp stämningen igen.
Bricks & Mortar rundade av konserten perfekt innan extranumret. Gillar verkligen den låten, den växer snabbt och live lät den underbar. Senaste plattans fantastiska avslutningsspår Walk the Fleet Road inledde extranumret. Dessvärre kom den inte alls i närheten av samma magi den har på albumet. Men det var snabbt glömt då Munich och Papillon följde därpå och albumspåret Fingers in the Factories från debutplatta fick avsluta allting.
[Bild av C]Allt som allt var det verkligen en helt makalös suverän spelning. Dock inte riktigt en 5-poängare då det stundvis kändes som "en dag på jobbet". Saknade lite mer kommunikation med publiken. Det var mest i början av konserten jag kände så, sen kom energin igång och Tom började interagera mer med publiken. Det som nog är mest fascinerande med bandet live är just Toms otroliga inlevelse i låtarna. Det är en riktig fröjd att se. Så en stark 4 får det bli för jag är oerhört nöjd, trots att jag saknade Blood.
Nedan har ni spellistan med några länkar som går till klipp från själva konserten som några vänliga själar har lagt upp på YouTube. Inte särskilt lagligt, jag vet, men det gjorde det mig oerhört glad att få några minnesklipp från spelningen. Dessutom bra kvalitet på dem. Munich-klippet innehåller även missen i början av låten då Ed tappade sin ena trumpinne och Tom avbryter för att starta om den från början.
Håll till godo!
In This Light and On This Evening
An End Has a Start
Bullets
You Don't Know Love
Bones
The Racing Rats
The Boxer
Lights
Escape the Nest
Like Treasure
The Big Exit
Eat Raw Meat = Blood Drool
When Anger Shows
You Are Fading
Smokers Outside the Hospital Doors
Bricks & Mortar
Extranummer:
Walk the Fleet Road
Munich
Papillon
Fingers in the Factories
Inlägg
6 kommentarer:
Som alltid sätter du ord på upplevelsen som ingen annan :-) Oförglömlig spelning och The Boxer var verkligen en gåshudsframkallande överraskning! Förresten - om kameran hade rört sig lite, lite till åt vänster i Munich (vid 4 min.) hade kanske någon av oss synts i bild... Känner igen några av personerna som står där.
Jo jag har funderat på om vi inte borde vara med en ena klippet där när personen sveper med kameran över publiken. Känner dock inte igen någon av de andra åskådarna, konstigt nog med tanke på mitt ansiktsminne...å andra sidan var jag väl i en helt annan värld under de 130 minuterna så.. :-)
Låter som en häftig vecka! Att se sina favoriter kan vara en sån där blandad upplevelse. Man har väldigt höga förväntningar och är nästan lite rädd att de inte ska infrias. När och om de sedan gör det så är det bara underbart! Maccabees kände jag till till namnet men nu när jag lyssnar på dem så låter de mycket bra,
Verkligen en häftig vecka! Kul att du gillar Maccabees! :-)
...och när jag lyssnar lite till så måste jag säga att plattan "Wall of arms" är en riktig höjdare!
Visst är den go! Kolla upp debuten också, även den är riktigt skön.
Skicka en kommentar