Musikfeber

söndag, september 25, 2011

The Secret of Kells

Filmmusik-dags mina vänner. Fick se en bra film igår, The Secret of Kells. Förutom att den var snyggt gjord, följde ett underbart soundtrack genom hela filmen. Den franske kompositören Bruno Coulais ligger bakom musiken. Två av låtarna är med det irländska bandet Kila, och inte att förglömma, Christen Mooneys insats på den fantastiskt vackra Aisling Song.

Ett album som berör mig på många plan. Har ni dragningar åt folkmusik-hållet, då ska ni definitivt kolla upp detta soundtrack som finns på Spotify: Brendan et le secret de Kells. Och jag rekommenderar såklart att se filmen också om ni har möjlighet.

Tack för tips Johan!

fredag, september 23, 2011

Shake it Out

Ytterligare en ny låt med Florence + The Machine! Shake it Out. Ska det fortsätta i den här stilen lär kommande plattan Ceremonials bli årets höjdare. Fy farao vad bra det låter!

torsdag, september 22, 2011

Sutphin Boulevard

Boggen tipsade om detta örongodis för inte så länge sedan. En sådan där härlig pärla som man bara inte kan låta bli! Fy rackarns vad bra detta är!

Sutphin Boulevard med Blood Orange

tisdag, september 20, 2011

In the Spotlight 2011 pt.45: The Rapture

Fem år efter föregående albumet och en medlem mindre är The Rapture nu äntligen tillbaka med ett nytt album, In the Grace of Your Love. Ska väl erkänna att jag hade rätt höga förväntningar på den, framförallt efter singeln How Deep is Your Love? som jag är ruskigt förtjust i. Dock är jag lite besviken. Det är en bra skiva, men jag kan samtidigt inte låta bli att tycka att den känns lite tam. Jag saknar lite av den tuffa attityden de haft på tidigare album. Kanske är Matt Safers avhopp en bidragande orsak i den saknaden. Men Luke Jenner har alltid varit den jag föredragit vid mikrofonen av de två, så på den fronten är allt väl nu när Jenner står för all sång själv.

How Deep Is Your Love? är den klockrena favoritlåten, och enligt mig det klart starkaste spåret på skivan. Utöver den gillar jag även inledande Sail Away, Never Die Again, och titelspåret. Som sagt, det är bra, men tyvärr inte bättre än så. Dock tillräckligt bra för att ni ska kolla upp den.

Tycker samtidigt att ni ska passa på att lyssna på de två tidigare albumen, Echoes och Pieces of the People We Love. Där har The Rapture sina ljusaste stunder så här långt, om ni frågar mig.

The Rapture på

måndag, september 19, 2011

In the Spotlight 2011 pt.44: Sivert Høyem

Efter 7-dagars jobbvecka med sena kvällar är det verkligen extra skönt att vara ledig, och äntligen få uppdatera sig på det senaste på musikfronten. I dag såg jag att Sivert Høyem, tidigare frontman i det numera insomnade bandet Madrugada, har kommit ut med en ny platta. Long Slow Distance lyder titeln, och så här långt tycker jag den är riktigt trevlig. Men så är jag också väldigt svag för Høyems röst. Det skulle nästan ha kunnat vara en platta med just Madrugada, inte riktigt, men inte långt ifrån. Bra låtar, skön stämning. Det är höst och detta är ett album som är en fin kompanjon i högtalarna/hörlurarna medan löven flyger runt utanför fönstret. Ge den en chans.

Video: Under Administration

Sivert Høyem på

måndag, september 12, 2011

Dirty Blue

Brukar numera försöka undvika att posta videor som inte är lagligt upplagda. Men just nu får det bli ett undantag. Jag kan bara för allt i världen inte få nog av Dirty Blue med Wovenhand:

Lyssna även på Spotify eller besök bandets Myspace.

söndag, september 11, 2011

In the Spotlight 2011 pt.43: The Crookes

England har släppt ifrån sig ännu ett lysande indieband. Hörde The Crookes för första gången 2009, i en av Steve Lamacqs program, och blev väldigt förtjust. I år kom äntligen debutplattan Chasing After Ghosts. En trevlig skiva man inte bör missa om man liksom jag brukar vara svag för det den brittiska musikscenen har att erbjuda. Det är svårt att inte charmas av The Crookes.

Videor: Godless Girl, Chorus of Fools

The Crookes på

In the Spotlight 2011 pt.42: Fredrik

Via Skivgrisen upptäckte jag det svenska bandet Fredrik som tidigare i år släppte sitt tredje album Flora. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva musiken. Det är bara fängslande vackert. Behaglig experimentell musik, ljuvlig som en dröm. Lite som om Maps skulle slå sina påsar ihop med Pantha Du Prince. Det är musik att försvinna bort i. Flora är balsam för öronen och Fredrik är ännu ett i raden av alla svenska band som är förtjänta av mer uppmärksamhet.

Gud vad det här är bra!

Fredrik på

Bandcamp

lördag, september 10, 2011

In the Spotlight 2011 pt.41: Beirut

Blev väldigt glad när jag i mitten av juli upptäckte en ny singel med Beirut på Spotify. Glädjen dämpades dock ganska omgående, East Harlem var inte så värst rolig tyckte jag. Och det tycker jag fortfarande inte. Övriga låtar på nya albumet The Rip Tide spelar däremot i en helt annan liga. Jag är helt såld. The Rip Tide är en fantastiskt bra platta, och ni bör omgående få den spelad i era högtalare. Så här långt ett av de bästa albumen i år om ni frågar mig.

Favoritlåtarna är många. Santa Fé var den första som satte sig. Men även inledande A Candle's Fire är en stor favorit, tillsammans med Port of Call och Vagabond. Titelspåret är även det ett vackert stycke.

Beirut på