Reagerade på en skön electrolåt en dag när MediaMonkey stod i shuffle-läge. Kände igen rösten väldigt väl men kunde inte placera den, slängde ett öga på skärmen och... just det! Apoptygma Berzerk.
Upptäckte detta band med Stephan Groth i spetsen runt 2000, jag gick gymnasiet och hade någon form av "synthperiod". Kommer inte ihåg exakt hur jag kom i kontakt med dem men vill minnas att P3 hade rätt bra bevakning på SAMA och sände en del livespelningar med diverse band. Covenant var rätt heta vid den tiden så det ena ledde nog till det andra.
Albumet Welcome to Earth kom ut samma år och hamnade snart i undertecknads skivhylla. Spelade den rätt mycket vid den tiden, i synnerhet Paranoia som är främsta favoriten från albumet. Men även Starsign, Eclipse, Kathy's song, och Metallica-"covern" Fade to black brukade få några rotationer extra.
Märkligt nog har jag under efterföljande år inte kommit mig för att lyssna på varken deras tidigare eller senare album. Utan det har mest blivit ett par låtar här och där som Non-stop violence, Mourn (albumversionen, Meshs remix är även den riktigt skön) och Until the end of the world. Den senare är hämtad från 2002 års skiva Harmonizer och jag blev eld och lågor när jag hörde låten. En kompis köpte plattan men jag fastnade inte och förmodligen bidrog väl det till att mitt intresse avtog lite.
Det och skivpriserna.
2007 bokade man dem till Arvika och passande nog fick de runda av alltihop för mig, och vilken avslutning sen! Apop kommer verkligen till sin rätta live, en grym spelning. Får ni chansen att se dem är det bara att håva upp plånboken med en gång. Efter det bestämde jag mig för att det var dags att ge mig på ett försök att lyssna in mig på deras andra album. Men jag kom aldrig längre än till att fylla upp några gigabyte av hårddisken. Upptäckte väl något annat jag blev salig för och Apop föll i glömska.
Det är i sådana fall det är bra med randomfunktionen. Den påminner en emellanåt om de album man skulle och borde ha lyssnat igenom för länge sen. Precis som i förra helgen när Back on track strömmade ut ur högtalarna. Fick ett massivt sug efter mer och tog min an albumet You and me against the world från 2005. Sen dess har den gott varm under veckan. Mycket bra skiva om än jag kan tycka att några låtar är lite banala/naiva, som singlarna Love to Blame och Shine on, vilka jag gärna hoppar över.
Främsta favoriten från albumet är Into the Unknown. För mig är det Apop at it's best. Kim Wilde-covern Cambodia är också en het favorit, den och In this together utgör den bättre halvan av singelsläppen. Andra spår jag gärna återkommer till är Mercy Kill , Maze och Tuning into the frequency of your soul. Gillar ni vad ni hör kan jag tipsa om att plattan just nu går för ynka 49 pix på Ginza. Den finns även på Spotify.
Många klipp blev det, har ni ont om tid så tycker jag främst ni ska sikta på låtarna Into the unknown, Mourn, Paranoia, Cambodia, Kathy's song och Until the end of the world.
Inlägg
2 kommentarer:
Du o jag samlar på samma norska favoritband. Jag är mycket svag för Apop´s melodiösa snäll-crossover. Dom har precis släppt sitt nya alum "Rocket Science", som av en händelse strömmar ur högtalarna i skrivande stund. Det låter precis som vanligt vansinnigt bra.
En favorit är livealbumet APBL2000 där två gitarrister ger musiken en än massivare tyngd.
Härligt TP!
Jo tyckte mig ana något om ett nytt skivsläpp när jag hastigt var inne på Apops hemsida igår. Riktigt nyfiken måste jag säga, hoppas på chans att få höra den snart. Liveskivan kan jag tänka mig är redigt go. Arvikaspelningen var ju lååångt över alla förväntningar. En sån där spelning man aldrig vill ska ta slut. Satt precis och youtube:ade klipp från den och blev grymt sugen på att se dem igen!
Skicka en kommentar