Oslo-baserade bandet Disaster in the Universe är inga nykomlingar på denna bloggen. Var på hugget redan när debutsingeln Natural dök upp för några år sedan. Bandet har fler sköna spår, men Natural står hårt fast som min solklara favorit. Därför kör vi en så kallad "favorit i repris" på den. Anar inte vad bandet driver med idag, men jag hoppas de gör sig påminda snart igen. Har väldigt lust att se dem live!
Jag har ju nämnt Urørt några gånger tidigare i denna serien. Runt hörnet väntar årets Urørt-final. Finalisterna snurrar flitigt på NRK P3, och ett av banden jag verkligen fastnat för är Pom Poko och deras låt It's A Trap. Trondheims-bandet kör exakt den typen sound jag är så svag för. Håller båda tummarna för att de vinner!
Team Me är ett band som jag egentligen inte helt vet hur jag ska förhålla mig till. Några av låtarna jag har hört på radion är bra, andra inte helt min kopp te. Det verkar också, när jag läser på Wikipedia, som om bandet inte existerar längre, men att vokalisten och grundläggaren fortsatt skriver musik under samma namn. Oavsett, 2011 släppte Team Me en låt med den väldigt långa låttiteln With my hands covering both of my eyes I am too scared to have a look at you now. Den tycker jag är helt suverän, och därmed får Team Me vara med i mina lilla Norge-följetong. Album och EPs ligger på Spotify om ni vill grotta ner er mer i bandet.
Kid Astray från Sandvika är väl det bandet som jag på senare år har kallat för "Norges bästa popband". Första låten jag hörde var The Mess, vilken jag blev tvärsåld på från första stund. Men det är Back To The Ordinary som får äran att visa upp sig här. Älskar "stunset" i denna låten!
Över till en favoritlåt från 2014. NRK P3 har ett program/portal som heter Urørt där band och artister kan ladda upp sin musik på hemsidan, och där en panel varje vecka väljer ut "Veckans Urørt". Ett band och en låt uppmärksammas med speltid i P3 under en hel vecka, och om de har tur, fortsätter den spelas resten av året. Har man ännu mera tur röstas man fram till en årlig final, där en av sex finalister koras till "Årets Urørt". Många av de stora akterna på norsk musikscen har varit inom Urørt, så det är verkligen en god källa och väg ut till lyssnarna. I 2014 var Marble Pools "Veckans Urørt" vid ett tillfälle, och jag blev tvärsåld på det drömska gladsoundet i Windowpanes. Har inte hört dem på P3 sedan dess, men jag hoppas att det kommer mer musik från dem frampå. EP:n Marble Pools EP finns på Spotify.
Kör på med ännu en av mina favoritlåtar från det gångna året. Från Nes kommer en ung, spännande tjej vid namn Amanda Delara. Hon debuterade i 2016 med låten Paper Paper som fångade mig från första stund. Den har spelats flitigt på NRK P3, så jag är inte den enda i detta land som är begeistrad! Ser fram emot att höra mer i från denna talang i 2017.
Bandet Bendik, med Silje Halstensen i spetsen, har varit med en stund och har några album i ryggsäcken. Har hört en och annan låt på radion under mina år i Norge, men har aldrig helt fastnat för dem. Inte förrän Kriger dånade ut av radion en dag. Även denna ligger med på min lista över förra årets bästa låtar. Kriger är så mäktig, trycket i soundet, trycket i Siljes röst. Smärtan. Det lite kalla i soundet som jag tänker kommer från Bodø. Dra upp volymen, för här kommer en av förra årets bästa låtar:
När vi först är i musikmekkat Bergen, fortsätter jag med ytterligare en artist därifrån. Denna gång den unga förmågan dePresno. Denna 20-åring har kanske Norges just nu mest behagliga sångröst. Han har smugit runt i periferin en liten stund, till han i år slutligen släppte debut-EP:n Forever. Och från den tar jag ljuva poppärlan Hide & Seek. Hör på den rösten alltså! Guld.
Jag är ju bosatt i Norge sedan 2013, och jag måste bara hylla norsk musikscen. Det är så mycket bra band och artister i detta landet! Jag vet faktiskt inte vad ni i Sverige hör av norsk musik. Själv vet jag att jag hörde extremt lite när jag bodde där. Många norska artister gör det bra utomlands, men jag tror fortsatt att det allra bästa - i mitt tycke och i min smak vill säga - inte helt har tagit sig utanför landets gränser. Därmed föddes idén att tipsa er om mina norska favoriter. För, som sagt, det är så många bra norska låtar jag bara vill att hela världen ska få höra!
Först ut i denna serien är ett band från Bergen vid namn Hjerteslag. Första gången jag hörde dem var i 2015 med låtenPapirsvaner från debutalbumet Møhlenpris Motell. Älskade låten, men glömde snart av bandet och kom mig aldrig för att lyssna på plattan. I 2016 dök bandet upp på nytt med album nummer två: Vannmann86. Jag har inte hunnit lyssna på den än, men denna gången ska det bli av. Sang til Sonja, som ni även finner i min årsbästa-lista, är helt fantastisk i mitt tycke. Ena radioprofilen i NRKP3 tycker de låter lite som The Cure. Och det ligger lite i det, influenser av den lite mörka popen från 80-talet. Själv beskriver bandet sig så här på sin facebook-sida: "Punkere som spiller pop. Poppere som spiller punk." Oavsett, det här är hur bra som helst. Och här har ni en av mina stora favoritlåtar från 2016:
Det är fortsatt tidigt på året, och jag har inte lyssnat på så mycket musik i jul, men en januari-lista är startad. Och i vanlig ordning fyller jag på den efter hand som månaden fortskrider. Förhoppnigsvis lär det bli fler än de två låtar som ligger där nu!
Gott nytt år! Efter en hektisk december-månad med mycket jobb, och där jag avrundade året med en hejdundrandes förkylning, är jag nu glad att ett nytt år och en ny månad startat.
Mitt musikår 2016 blev egentligen ganska märkligt. Lyssnade intensivt på några fåtal plattor, nya som gamla. Annars var det mycket radio, nästan inget letande efter ny musik på nätet, och mycket gamla spellistor och dylikt. Därmed blev min årslista väldigt kort. Den innehåller även några låtar som jag vet är från 2015, men det får gå, då det är under 2016 jag spelat dem som mest. Best of 2016 - "If you wanna blow my mind, this is the right time".
Årets bästa låt då. Egentligen så får topp tre på listan dela på förstaplatsen. Någon måste ju dock komma först i listan, valet föll på Na Fiannas fina tolkning av Farethewell. Den var min solklara favorit första gången jag spelade deras Stable Sessions 2. Var helt säker på att de släppt videon från DVD:n ut på YouTube, men där hade jag fel. Därför får låt nummer två i listan presenteras här. Norska highasakite är i en liga för sig. De spelas nästan sönder på NRKP3, men denna kan jag nog aldrig bli trött på. Magiskt är bara ordet. Om än jag undviker videon då jag har väldigt svårt för förändringar i huden: blödande kulhål och svarta ådror. Hu!
highasakite - Someone Who'll Get It
Har inte helt pejling på vad som väntar i musikåret 2017, men jag vet att Editors arbetar på ett sjätte studioalbum, vilket är goda nyheter! Under de senaste åren har det också varit så att har Editors kommit med ny platta, har också Foals gjort det. Ingen aning om vad Foals driver med nu, så det återstår att se om trenden fortsätter ;) Mina irländska favoriter Na Fianna har en ny Stable Sessions-platta rätt runt hörnet. Fick en del smakprov från den sist bandet var i Oslo, det kommer bli helt topp! Även två av medlemmarnas sidoprojekt, Huckleberry Jam, har en debutplatta på gång. En konsert är inplanerad, och det är Ghost i Oslo Spektrum, med självaste Kvelertak som support. Blir helt rått!
Slutligen ska jag erkänna att jag under december nästan bestämde mig för att låta bloggen somna in. Jag har inte haft tiden till att skriva inlägg, och jag är inte alls stolt över min kompromiss att bara lägga upp låtar utan någon kommentar. Min tanke var, att ska jag bara posta länkar, får jag låta Musikfeber enbart existera på Twitter. Men när nya året startade, fick jag en plötslig kick att sparka igång bloggandet igen. Har bland annat en idé till ny följetong. Jag ska i vart fall ge Musikfeber ett år till, jag ska göra ett ärligt försök att hålla den uppegående. Så får vi se om det bär eller brister.
För några dagar sedan, när jag hörde låten nedan, gick det äntligen upp för mig hur bra Yelawolf faktiskt är. Jag har gillat 'Til It's Gone och Best Friend en stund, men poletten trillade inte fullt ner förrän Daylight dånade ut ur radion. Nu är det jag som ska in och beställa album!
Eftersom jag fyller år idag, tar jag mig friheten att posta en låt med mitt favoritband nummer ett: Editors. Till min glädje är deras senaste singel från den eminenta plattan In Dream min främsta favoritlåt från skivan: All The Kings. Förbaskat fin låt!
Juni flög förbi. En hektisk månad på gott och ont som resulterade i en ofrivillig paus från bloggandet. En god vän gick bort, och före den fantastiskt vackra begravningscermonien skulle det bli både konfirmation och examen. Vidare in i en veckas hundpassning och några konserter. En märklig månad, men den avslutades fint med toppresultat på examen samt ett besök på Tons Of Rock i Halden där vi äntligen fick se Ghost live! Tidigare i juni såg vi även Muse, en brakandes bra show det med.
För första gången fick en månadslista stryka med, men en juli-lista är igång. Enjoy.
Hittade denna låt i min Collaborative Playlist som ni hittar länk till ute i högerkanten. Listan har i skrivande stund 12 följare, och några tips har lagts till. Kul! Gott att idén verkar fungera, så då fortsätter jag att lobba för det sättet att tipsa mig om ny musik. Sprid ordet.
Maj är igång, lika så månadens spellista. Lite kort än, men det brukar ändras. Tre norskar låtar med i nuläget, hoppas de fungerar i Sverige! Beklagar även, men jag kunde inte låta bli att lägga in en låt som nog får gå under kategorin "Guilty Pleasure".
Jag hade tydligen bommat på att göra April-listan publik, så jag slänger upp en länk på nytt här. Den är rejält påfylld sedan sist jag postade den. Har gjort ett ryck i min överfulla inbox och gjort en del fynd på vägen. Just nu är jag inne på mail från 2014... så ni kanske förstår att jag ligger efter!
Knuffar återigen för min Collaborative Playlist som ni finner länk till här ute till höger. Där kan ni lägga till era favoritlåtar för stunden, eller tipsa om er egen musik.
Startat på en april-lista i alla fall. Den fylls på efter hand i vanlig ordning!
Som ni kanske märker så har jag, flera år efter alla andra, upptäckt TV-serien Bron/Broen. Kände till Choir of Young Believers sedan tidigare, men hade inte hört fina Hollow Talk som är titelmelodin till ovannämnda TV-serie. Den är med, och när jag ändå var i farten slängde jag in favoriten Patricia's Thirst också.
Låten med White Lamas hittade jag in inboxen. De skrev att de var anonyma. Dock tycker jag sångaren låter rätt bekant, vad tycker ni? Svag som jag är för electropop så åkte de självklart in i listan de också.
Som värmlänning så får jag ju såklart så ett litet slag för Albin Larslin och Den Arktiska Expeditionen som också finns med i listan.
Slutspurt på studierna. Förhoppningsvis blir det mer tid över till musiktipsandet igen när allting är klart! Kul att se min Collaborative Playlist som jag skrev om i föregående inlägg, har fått några följar och faktiskt några tips. Fortsätt med det och sprid ordet om den.
Tipsen som ramlat in har varit av god kvalitet dessutom. Bland annat hittade jag precis denna med The Inland River:
Tänkte testa om funktionen "collaborative playlist" i Spotify kan fungera som ett alternativt sätt för er att tipsa mig om er musik/era musiktips. Spellistan hittar ni här. Tanken är att musiker så väl som ni läsare kan lägga till era tips till mig i den. Låt oss se om det fungerar!
I am trying out a new way for you to notify me about your music/music recommendations. The link above will take you to a collaborative playlist on Spotify. The idea is that you, whether you are a musican or a reader, can add a song or two to the list. Since my inbox is overloaded and I rarely have the time to go through the emails coming in; this would be an easier way for me to discover the music you would like to share with me. Let's see if it works!
Jag har egentligen slutat tipsa om album, men för den musiken som slår an mest i själ och sinne, gör jag mer än gärna undantag.
Sist jag skrev om svenska ismael var i 2013, då om deras album Atlas. Nu har bandet ett nytt minialbum ute, Som om jag vaknar nu. Då, liksom nu, är det vinter. Då, liksom nu, är musiken lika fantastisk. Fina melodier som klär vinterlandskapet. Det är något i musiken som fångar mig med en gång. När sedan David Berjlund börjar sjunga, då är jag än mer fast. Det är något i hans röst som gör att jag vill lyssna. Jag vill höra vad han har att berätta. Desto mer jag lyssnar, desto mer vill jag ha. Precis som med Atlas, så kan jag spela Som om jag vaknar nu på oändlig repeat. Jag får aldrig nog. Vackra, välsnickrade låtar med en gnutta vemod. I mina ögon borde ismael vara Sveriges största band.
Jag tänker på alla svenska band som jag lyssnat på genom min levnadsperiod. Hur de har kommit och gått i min musikvärld. Så tänker jag på ismael, och tänker att jag nog aldrig någonsin kommer att tröttna på dem. Jag vill bara mer och hoppas att trion kommer producera många fler album i framtiden.
Atlas och Som om jag vaknar nufinns på Spotify, tillsammans med den självbetitlade debutskivan som jag av någon anledning inte har lyssnat på ännu. Det ska jag göra nu. Gör det ni också. Dyk ner i deras hav av låtskatter. Kom också ihåg, som jag alltid säger, sprid ordet om ni gillar det ni hör.
Alltid lika kul att hitta musik i brevlådan! Igår hittade nya minialbumet med mina svensk-favoriter ismael fram till mig. Ska försöka hinna med en liten recension till veckan.
För övrigt vankas det konsert till helgen! Självaste Sivert Høyem ska inta Oslo Spektrum. Det kan inte bli annat än bra. Sist jag såg Sivert var på Sentrum Scene för några år sedan, då för några hundra personer. Nu blir det bra många tusen åskådare. Liten skillnad, men om någon kommer mästra det, ja då är det den forne Madrugada-frontmannen. Han kan klä vilken spellokal som helst. Är väldigt glad att jag fick chansen att se Madrugada en gång i tiden på en av Arvikafestivalerna. Flott konsert, mitt i natten.
Ny månadslista är igång. Där hittar ni bland annat singeln Alla Spöken med ovannämna ismael, och min favoritlåt, och tillika titelspåret, från Sivert Høyems nya album Lioness. Har spelat den låten på repeat i några dagar nu. Fantastiskt fin. Och så lite annat gött såklart. Slår ett extra slag för The Heavy som jag upptäckte förra helgen då sambon satt och botaniserade på YouTube. Hur jag har kunnat missat How You Like Me Now i 2009 är för mig helt obegripligt. Skönt groove att ta med sig in i helgen!
När det står "postrock" i ämnesfältet är jag inte sen att kasta mig över innehållet. Stillsamt och vackert. Star of Heaven med Track 2 nedan, och EP/Minialbum på Spotify.
Mjukstartat året, därför är januari-listan lite "klen" för stunden. Men ska nog hinna med att fylla på några låtar till före februari anländer. Häng med!
Inlägg
