söndag, november 29, 2009

Covers pt.21 - Bohemian Rhapsody


Ja, Queens mästerliga låt Bohemian Rhapsody behöver väl knappast någon närmare presentation! Så jag håller inlägget kort och lämnar direkt över till denna fantastiskt underhållande tolkning av de kära krabaterna i Mupparna:





Och här har ni det fenomenala originalet:




torsdag, november 26, 2009

In the Spotlight 2009 - Albumregn del 1 av 3

Så mycket bra musik och så lite tid! Eftersom året närmar sig sin sista månad tar jag tillfället i akt att samla ett gäng sköna album från 2009 som jag inte hunnit med att skriva om här. Album som jag väldigt gärna vill tipsa er om. Kommer att dela upp dessa på tre olika inlägg - tips från blogg-vännerna, nya egna upptäckter, samt här och nu: "gamla godingar" som släppt nytt under det gångna året.

(Albumtitlarna är Spotify-länkar, låttitlarna leder till YouTube-klipp.)


Kaizers Orchestra - Våre Demoner
Femte studioplattan från ett av mina stora favoritband. Jag har inte direkt varit överväldigad över albumen tre och fyra, men glädjande nog är Våre Demoner ett Kaizers tillbaka i sin hederliga gamla form! Ompa till ni dör!
Spår: Senor Torpedo

Mesh - A Perfect Solution
Ytterligare ett av mina stora favoritband. Mesh gör gudomligt bra synthpoprock. Har bara hunnit lyssna en gång, men vilken lyssning sen! Suveränt bra album! Mycket troligt att den i sista stund tränger sig in på min lista över årets 15 bästa plattor.
Spår: If We Stay Here

The Veils - Sun Gangs
Nya Zeeländska The Veils är i mitt tycke ett av de mest kvalitativa banden vi har på denna planet. De har en enorm känsla och förmåga att verkligen komma en nära inpå med sin musik. Nya plattan gör i alla fall inte mig besviken. Oerhört bra.
Spår: Sit down by the fire

Starsailor - All the Plans
Underskattat band som gör riktigt bra poplåtar med vemodig touch. Väldigt bra skiva som jag dessvärre tror försvinner bort i mängden. Därför råder jag er varmt att håva upp den ur albumstimmet i det stora musikhavet.
Spår: The Thames

Malcolm Middleton - Waxing Gibbous
Utmärkt singer/songwriter från Skottland, tidigare medlem i Arab Strap. Middletons fina skotska accent ger dessutom de redan ypperliga låtarna ytterligare personlighet och karaktär.
Spår: Zero

The Cribs - Ignore the Ignorant
Jag har haft väldigt svårt för The Cribs tidigare, men den här plattan har verkligen tilltalat mig. Det är inget revolutionerande men en mycket bra platta i sin genre.
Spår: City of Bugs

Seasick Steve - Man From Another Time
Seasick Steve är egentligen inget annat än helt lysande! Riktigt bra platta och ett måste om du dras till blues.
Spår: That's All (live)

Maps - Turning the Mind
Hade rätt höga förväntningar på uppföljaren till den enastående debuten We Can Create. Tyvärr har inte Turning the Mind samma magiska fängslande känsla som sin föregångare. Men tvärtemot vad recensenterna säger är det trots allt en bra platta.
Spår: Love will come

Placebo - Battle For the Sun (tyvärr ligger inte hela albumet uppe)
Nog för att jag alltid tyckt mycket bra om Placebo men bandets senaste alster var faktiskt oväntat bra!
Spår: The Never-ending Why

Vive La Fête - Disque D'Or
Senaste plattan från denna belgiska duo, som jag upptäckte sent en natt på Arvikafestivalen för några år sedan, växer snabbt. Catchy elektropoprock som gör en på bra humör.
Spår: Everybody Hates Me




Fler bra plattor:
...And You Will Know Us By the Trail of Dead -
The Century of Self
Patrick Wolf - The Bachelor
Regina Spektor - Far
The Mars Volta - Octahedron

Yeah Yeah Yeahs - It's Blitz!

Zeromancer - Sinners International
Röyksopp - Junior

Mustasch - Mustasch

MSTRKRFT - Fist of God
Phoenix - Wolfgang Amadeus Phoenix

The Von Bondies - Love, Hate and Then There's You
Camera Obscura - My Maudlin Career
A Mountain of One - Institute of Joy (den växer!)
Air - Love 2

Konsert: Editors på Store Vega, Köpenhamn 09

Tillbaka i vardagen igen efter min lilla Nordentripp. Det är sannerligen inte ofta man prickar av två drömkonserter inom loppet av en och samma vecka! Mew i Oslo i lördags och Editors i Köpenhamn förra onsdagen. Mew avhandlar jag i ett senare inlägg och ägnar detta åt Köpenhamn.


Editors, Store Vega, Köpenhamn, onsdag 18 november 2009.
Köpenhamn var grått, regnigt och blåsigt men inget av det kunde påverka det glada och förväntansfulla humör jag och musikvännen C. (som annars huserar på musikbloggen It's easy to get buried in the past) var på denna kväll. Nästan på dagen fyra år sedan jag upptäckte Editors och nu var det äntligen dags att få se dem live efter att ha gått miste om föregående chanser.

Store Vega var en oerhört skön lokal och mycket mindre än vad jag hade väntat mig. 19,40 klev första supportakten upp på scenen, kanadensiska Wintersleep. Ett trevligt gäng och över förväntan live!

Runt 20,30 var det dags för The Maccabees att värma upp scenen. Har orerat glatt här om dessa britter tidigare och det var verkligen en fin bonus att de var förband. Och live övertygade de mig bara ännu mer om att de är ett utav de mest lysande popbanden som dykt på den brittiska scenen under 00-talet. Precis när de äntrat scenen kom även Russel och Ed från Editors och ställde sig en meter framför mig. Först då började det gå upp för mig vad som väntade. Så länge som jag har längtat efter att få se bandet live så har det varit lite svårt att fatta att man nu äntligen faktiskt skulle få göra detta!

Men inget gick nog upp mot den märkliga men härliga känslan när Editors fyra medlemmar väl traskade upp på scenen strax efter 21,30 och kickade igång konserten med mäktiga In This Light and On This Evening, inledningsspåret från senaste plattan med samma titel. Alla de otaliga liveklipp med bandet jag genom åren plöjt igenom och nu stod de där bara några meter framför mig. En bättre start på spelningen kan man knappast få. Därefter rullade konserten vidare med en perfekt blandning av låtar från samtliga tre albumen. Inte bara singlar utan även andra albumspår.


[Bild av C.]

Den gladaste överraskningen var The Boxer, ett stort favoritspår från senaste plattan. Av vad jag sett av tidigare spellistor trodde jag inte att de skulle spela den, men det gjorde de! Och jag tror aldrig att jag har fått så mycket rysningar och gåshud under en och samma låt live. Riktigt fint var också att få höra b-sidan You Are Fading. Den verkar vara en stor favorit hos bandet att spela då jag sett att den hängt med länge. Fantastiskt skön låt som blev än mer magisk live. En av kvällens stora höjdpunkter helt klart.

Mina "måste-låtar" Munich, Smokers Outside the Hospital Doors, Bullets och Bones spelades också och uppfyllde förväntningarna med råge om än Smokers... kändes lite hafsig stundvis. Och storfavoriterna från senaste plattan Eat Raw Meat = Blood Drool och Papillon var precis så mäktiga som jag hade väntat mig. Det är två låtar som egentligen inte kan göras rättvisa på ett studioalbum. De ska höras live! Lustigt nog lyckades bandet spela de tre låtar jag tycker minst om - Escape the Nest, Like Treasure och The Big Exit - på rad. Eat Raw Meat... kom in perfekt efter den trion och ryckte upp stämningen igen.

Bricks & Mortar rundade av konserten perfekt innan extranumret. Gillar verkligen den låten, den växer snabbt och live lät den underbar. Senaste plattans fantastiska avslutningsspår Walk the Fleet Road inledde extranumret. Dessvärre kom den inte alls i närheten av samma magi den har på albumet. Men det var snabbt glömt då Munich och Papillon följde därpå och albumspåret Fingers in the Factories från debutplatta fick avsluta allting.


[Bild av C]

Allt som allt var det verkligen en helt makalös suverän spelning. Dock inte riktigt en 5-poängare då det stundvis kändes som "en dag på jobbet". Saknade lite mer kommunikation med publiken. Det var mest i början av konserten jag kände så, sen kom energin igång och Tom började interagera mer med publiken. Det som nog är mest fascinerande med bandet live är just Toms otroliga inlevelse i låtarna. Det är en riktig fröjd att se. Så en stark 4 får det bli för jag är oerhört nöjd, trots att jag saknade Blood.


Nedan har ni spellistan med några länkar som går till klipp från själva konserten som några vänliga själar har lagt upp på YouTube. Inte särskilt lagligt, jag vet, men det gjorde det mig oerhört glad att få några minnesklipp från spelningen. Dessutom bra kvalitet på dem. Munich-klippet innehåller även missen i början av låten då Ed tappade sin ena trumpinne och Tom avbryter för att starta om den från början.

Håll till godo!

In This Light and On This Evening
An End Has a Start

Bullets

You Don't Know Love

Bones
The Racing Rats

The Boxer

Lights

Escape the Nest

Like Treasure

The Big Exit

Eat Raw Meat = Blood Drool
When Anger Shows

You Are Fading

Smokers Outside the Hospital Doors
Bricks & Mortar


Extranummer:
Walk the Fleet Road

Munich
Papillon
Fingers in the Factories

tisdag, november 17, 2009

Dagen E

Imorgon väntar dagen med stort E! En dag jag längtat som en galning efter sedan den dagen då Editors spelade sig in i mitt liv för ganska så exakt fyra år sedan. Och imorgon sätter jag kurs mot den danska huvudstaden för att se husgudarna uppträda på Vega. Har fortfarande inte fattat att jag äntligen ska få se mitt favoritband live. Det går inte riktigt in. Har ni fortfarande inte lyssnat in er på senaste alstret In This Light and On This Evening är det dags nu! Enligt PIAS är det förresten You Don't Know Love som kommer att bli andra singeln ut.




Som grädden på moset så kommer även The Maccabees att vara förband. En grupp jag varit barnsligt förtjust i sedan jag hörde Toothpaste Kisses på radion för ett par år sedan. Deras senaste platta Wall of Arms har fortfarande inte fått ett eget inlägg här, och jag tror inte jag kommer hinna med det heller innan årets slut. Men det är en riktigt riktigt bra skiva, och deras debut Colour It In är också mycket bra. Rekommenderar er starkt att kolla upp de två om ni inte redan är bekanta med The Maccabees.




Ytterligare ett förband kommer värma upp scenen under kvällen och dessa går under namnet Wintersleep. Jag lyssnade igenom deras senaste album Welcome to the Night Sky igår och det lät inte alls dumt. Kan nog bli en kanonkväll med andra ord.


Därefter styr jag kosan mot de värmländska hemtrakterna för att sedan ta mig till Oslo på lördagen och en annan drömkonsert, nämligen Mew. De har hängt med i bra många år nu, sedan början av 00-talet och jag har undrat om jag någonsin skulle få chansen att se dem. Och nu är det så äntligen dags! Hoppas på mycket gammalt material då jag dessvärre inte är så förtjust i senaste plattan No More Stories... med undantag för singeln Repeaterbeater.




Därmed kommer det bli ungefär en veckas uppehåll i musiktipseriet från mitt håll. Men jag lämnar er med några sköna spår från några av banden ovan. Samt att jag givetvis tycker ni ska spana in mina bloggvänner som ni hittar i spalten här till höger. De levererar alltid sköna tips!

À bientôt!


Editors - Papillon
Editors - Munich
The Maccabees
- Can You Give It
The Maccabees
- First Love
Mew
- Special
Mew - She Came Home for Christmas

lördag, november 14, 2009

In the Spotlight 2009 pt.36: Them Crooked Vultures

Fint nog får jag tillfälle att återkomma till årets fräckaste konstellation snabbare än vad jag hade räknat med. Them Crooked Vultures självbetitlade album släpps den 17:e november men sedan någon vecka tillbaka kan man lyssna till hela skivan på bandets hemsida. Riktigt fint då trion har hållit hårt på sitt material och bara släppt ifrån sig några korta aptitretare tidigare.

För er som har missat Them Crooked Vultures så är det inga mindre än Dave Grohl (Foo Fighters), John Paul Jones (Led Zeppelin) och Josh Homme (Queens of the Stone Age, Eagles of Death Metal m.fl) som gömmer sig bakom namnet. Sannerligen ingen dålig sättning med andra ord!




Är inne på tredje vändan av albumet i skrivande stund och det är då rakt på sak en väldigt trevlig lyssning! Och vad annat kan man vänta sig med de namnen bakom instrument och mikrofon? Det är som gjort för att göra ytterligare ett avtryck i rockgenren. Det känns till och med nästan överflödigt att sitta här och orera om hur bra det är. Därför ska jag inte orda mycket mer om saken utan föreslår istället att ni svänger in på länken nedan och låter prima rocknroll ljuda ut i er bostad resten av dagen.

Them Crooked Vultures officiella hemsida


Har ni mot förmodan inte tid med ett helt album föreslår jag att ni åtminstone lyssnar på låtarna Scumbag Blues, Elephants och New Fang.

torsdag, november 12, 2009

In the Spotlight 2009 pt.35: Piroth

Det svänger fort här. Från tyngre rock över till mer lugna och finstämda tongångar.

Systrarna Nina och Johanna Piroth skapar stämningsfull musik tillsammans under sitt efternamn. Skivan Safe Haven som släpptes för knappt en månad sedan är sannerligen en ljusglimt i det svenska höstrusket. Piroth spelar vacker folkpop med fin stämsång. Stundvis får jag svaga varitévibbar och plattan känns lite spöklik på ett behagligt sätt. Kanske mest påtagligt i mitt favoritspår Trans-Siberian Express. Samtidigt som albumet har en melankolisk ton så finns där också en värme. Kombinationen är utmärkt och systrarnas sång är den bärande tråden genom ett arrangemang som är relativt avskalat men samtidigt mjukt fylligt.


[Foto: Anna Malmberg, från officiella hemsidan]

Kan egentligen inte säga så mycket annat än att Safe Haven är ett otroligt vackert album. Ytterligare en pärla på vår svenska musikscen som förtjänar mer uppmärksamhet. Gillar ni det här tycker jag även ni ska kolla upp den brittiska tjejduon Smoke Fairies som jag tipsade om i somras.


Piroth på
Myspace
Officiella hemsidan

Video: Fog Dancers


Tack Johanna!

onsdag, november 11, 2009

In the Spotlight 2009 pt.34: And So I Watch You From Afar

Jag vet inte hur jag hittade dem, Belfast-bandet And So I Watch You From Afar, förmodligen hos Zane Lowe, men oavsett hur så jag är jag oerhört glad att de korsade min väg! Efter gårdagens inlägg om Heaven & Hell klickade jag igång ASIWYFAs självbetitlade debutalster och sedan dess har den gått non-stop.



ASIWYFA spelar fabulöst bra instrumentalrock. Ett alternativt, småexperimentellt, punkrocksound som stundvis påminner lite om Foals på sina håll. Fast bra mycket tyngre. Det är smådrömskt med fina melodier men samtidigt också maffigt med sköna manglande utsvävningar. Jag hittade några sköna recensions-citat på bandets myspace vilka beskriver deras förträfflighet riktigt bra:

"really rather special...it is rare for a body of work to be so dreamy and elegiac yet conversely monstrously heavy...sounds like the end of the world. KERRANG!"

"Listening to ASIWYFA is like being hit by a car whilst eating electricity, dam
n interesting. MATT PATTON - NI MADMAN"

"The sound of someone crashing an oil tanker through Sigur Ros' ice float.
NME"

"Imagine Mogwai were from Belfast and had massive balls.
VICE MAG"


Med andra ord...And So I Watch You From Afar får ni inte missa!




ASIWYFA på
Spotify
Myspace


Spår: A Little Bit of Solidarity Goes a Long Way, Start a Band, Set Guitars to Kill

tisdag, november 10, 2009

In the Spotlight 2009 pt.33: Heaven & Hell

Hårdrock är en genre jag tycker oerhört mycket om men som jag lustigt nog sällan är inne på i den här bloggen. Väl på tiden med andra ord!


För ett tag sedan tipsade en vän mig om Heaven & Hell, Black Sabbath med Dio vid micken. Jag har egentligen aldrig lyssnat på Black Sabbath. Jag har givetvis hört dem ett antal gånger, men aldrig kommit mig för att lyssna in mig på dem. En anledning skulle kunna vara att jag inte är överdrivet förtjust i Ozzy. Fast den teorin håller inte riktigt, för jag är däremot väldigt förtjust i Ronnie James Dio, men trots det har jag inte ens tagit tag i att lyssna på hans tid i Sabbath.


Heaven & Hell har dock gått på repeat rätt flitigt på senast. Plattan The Devil You Know är en riktig rockrökare. 10 starka och sköna spår som får en att plocka fram luftguran och peta volymen i bott. Bäst gillar jag Double the Pain, Bible Black och Follow the Tears, men som sagt, från början till slut är det här ett hejdundrande bra album om jag får säga det själv! Och den lär med stor säkert finnas med på min årssummering.


Heaven & Hell på
Spotify
Myspace
Officiella hemsidan


fredag, november 06, 2009

In the Spotlight 2009 pt.32: Mumford & Sons

Jag tyckte att Mumford & Sons lät helt OK men inte mer, när jag hörde en låt med dem i början av året i samband med att BBC 6Music listade de artister de trodde skulle få ett genombrott under 2009.




Annat var det dock när jag för några månader sedan hörde Little Lion Man på Zane Lowes show. Om youtube-klippet av låten hade varit ett VHS-band hade det varit utslitet vid det här laget. För ett litet tag sedan tipsade Boggen om att Mumford & Sons platta, Sigh No More äntligen kommit upp på Spotify, och den har spelats flitigt sedan dess. Det är en alldeles fantastiskt fin skiva. Mysig, vacker, vemodig, hoppfull, charmant, svängig, lugn. Jag är dökär helt enkelt och det råder ingen tvekan om att det här bandet är ett utav de bästa akterna som debuterat i år. Har ni missat dem? Då är det verkligen på tiden att kolla upp dem omedelbums! Sigh No More är kvalitet rakt igenom.


Favoritspår: Little Lion Man, Thistle and Weeds, Winter Winds


Mumford & Sons på
Spotify
Myspace
Officiella hemsidan

tisdag, november 03, 2009

In the Spotlight 2009 pt.31: The Hidden Cameras

Kommer ni ihåg The Hidden Cameras? "Gay church folk music"-bandet från Canada som 2003 hade en liten hit med den sköna låten Ban Marriage. Hade nästan glömt bort dem själv, men så hörde jag singeln In the NA på radion här om dagen. Hittade deras femte album Origin:Orphan på Spotify och den har gått på repeat rätt friskt. Den har varit riktigt härlig att ha på i bakgrunden under dagarna och det känns som ett typiskt The Hidden Cameras-album. "Gay church folk music" är frontmannen Joel Gibbs egen beskrivning på bandets musik och den känns väl rätt så klockren. Jag blir glad av The Hidden Cameras och Origin:Orphan är en perfekt humörhöjare vid den här tiden på året.




The Hidden Cameras på
Spotify
Myspace
Officiella hemsidan

Favoritspår: In the NA, Walk On, The Little Bit

In the Spotlight 2009 pt.30: The Very Best

Ni har säkert hört den glada dängan Warm Heart of Africa på sina håll. The Very Best spelar en form av Afrikainfluerad korsning av pop, electro och dub, och plattan, som även den går under namnet Warm Heart of Africa bjuder med sina beats på en skönt uppfriskande lyssning. Alla 13 spåren är inte klockrena men större delen av albumet håller en rätt hög klass. Extra glad är jag i spåret Mfumu. M.I.A. och Vampire Weekends frontman Ezra Koenig gästar även på ett par spår.



The Very Best på
Spotify
Myspace