Delphic var bland de första att fånga mitt intresse i början av det här nya året. Hittade dem när jag uppmärksammade BBCs Sound of 2010 i ett av mina tidigare inlägg, då med sköna låten
Doubt. Debutplattan
Acolyte släpptes för ungefär en månad sedan och har spelats rätt flitigt till och från under senaste veckorna. Ett album fyllt av sköna popstycken väl inpackade i svävande och tjusiga elektroniska toner. Dessvärre kan jag tycka att det blir lite för mycket av det goda...

Det börjar bra med
Clarion Call, Doubt och
This Momentary. Sen försjunker jag in i någon slags "drömgröt" innan favoritspåret och senaste singeln
Halcyon dyker upp i mitten som en perfekt "uppryckare". Efterföljande
Submission är jag också förtjust i, men sen känner jag mig mätt.
Men det är en schyst platta Delphic har knåpat ihop och ni ska definitivt låna
Acolyte ett öra om ni som jag har en svaghet för electropopiga toner.
Delphic påSpotifyMyspace
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar