söndag, juli 27, 2008

All you do is call me

Lyssnade på Gold förut och lät gamla klassiker skölja ur min radio. En av dem en favorit sen bra många år tillbaka och som jag inte hört på ett tag. Blir fortfarande på riktigt bra humör när jag hör den, en riktigt skön dänga. Vissa påstår att texten handlar om sex, andra att den är om drogberoende. Jag har alltid tolkat det som att det helt klart och uppenbart är om det förstnämnda men oavsett vad den handlar om så är det en omöjlighet att inte börja göra dansmoves och dra fram luftmikrofonen när den här klassikern från 1986 strömmar ur högtalarna.

Jag har aldrig kommit mig för att lyssna vidare på Peter Gabriel av någon anledning, känns väl som att man inte kommer hitta någon bättre låt med honom än följande så jag nöjer mig gott med den.

Så upp med volymen!


Peter Gabriel - Sledgehammer

2 kommentarer:

TP sa...

Oj Malin, har du inte lyssnat bredare på Gabriel så har du mycket att upptäcka. Liksom Bowie har han haft åtskilliga musikaliska ansikten. Den epoken du har lyssnat på är sex soloplattor å tio år efter avhoppet från Genesis. Vill egentligen inte ge dig några tips då mycket av hans produktion e suverän. Ge dig tid å lyssna igenom hans plattor. Jag är övertygad att du kommer hitta många nya härliga musikupplevelser.

Malin sa...

Tvivlar inte en sekund på att hans övriga produktioner är suveräna. Har dock liksom aldrig kommit mig för att ta tag i hans verk. Faktum är att jag knappt har studerat Genesis något djupare om än det har funnits i tankarna också ett tag. Då det finns en hel del band och artister att upptäcka så brukar många tyvärr hamna långt bak på kölistan ibland. Och hur gärna man än skulle vilja lyssna på allt samtidigt så funkar ju inte det, haha :-) Sen brukar det ta lite längre tid för mig att ta mig an de som släppt många album. T.ex. var det inte förrän nu våras som jag verkligen tog tag i att lyssna in mig på Bob Dylan ordentligt. Lite seg av mig men förr eller senare ska jag nog Gabriel få sin chans i mina högtalare också :-)