Album-vecka

Det är som vanligt så mycket att göra att bloggen tyvärr få stå undan lite. Dock har jag lyssnat på väldigt mycket skivor denna veckan. Gamla godingar samt andra alster som för mig är "nya". Det vill säga att jag inte lyssnat på dem förr.

En sådan platta är Beastie Boys License to ill. Jag har alltid gillat bandet men på något vänster inte kommit mig för att lyssna på hela skivor. Fixade denna plattan förut då jag fick reda på att de i en låt samplat trummorna från Led Zeppelins When the levee breaks. Mycket bra skiva och jag måste genast införskaffa de andra.

Led Zeppelins plattor I-IV har också avverkats. Om och om igen har de snurrat och jag blir lika eld och lågor för varje rotation.

Även nästa platta har Zeppelin-anknytning då det handlar om Robert Plant och Alison Krauss nyligen utgivna album Raising Sand. Har inte lyssnat igenom den ordentligt, utan den har mest gått i bakgrunden medan jag pysslat med annat, men av den uppfattningen jag hunnit få så är den definitivt så bra som kritikerna säger. Mycket behagligt att lyssna till.

Fjärde artisten ut är ingen mindre än Leonard Cohen vilken jag räknar som min första musikaliska "idol". Det hela började någonstans i tre-årsåldern då min far en dag i bilen tog med sig ett kassettband innehållandes Cohens alster I'm your man. Efter den dagen skulle jag lyssna på det bandet varenda gång vi satte oss i bilen, sjöng med gjorde jag bestämt också. Tror det varade ett bra tag. Sen vet jag inte vad som hände för jag har inte lyssnat på Cohen alls på åratal. Har tänkt på det ett flertal gånger men inte kommit till skott. Först för någon månad sen fick jag veta vilken utav skivorna det var som pappa hade på kassetten. Nu har jag skaffat den och det är lika bra som jag minns det. Jag gillar hans djupa röst. Och Take this waltz är en odödlig klassiker.

Crash Test Dummies är nästa gäng. Just det mmm, mmm, mmm, mmm. God shuffled his feet heter skivan den kommer ifrån och är mycket lyssningsvärd.

Även försökt lyssna in mig på lite The Band, fast det har också mest stått på i bakgrunden. Fast The Weight går ofta på repeat.

97 minuter total eufori

Jag har bara en sak att säga just nu.

Heima.

Se den.

Tänk inte. Utan bara köp den omedelbart.

Något så fulländat vackert på alla vis att det inte finns ord för det.

Se den.

Ni kommer fatta.

Why can't I see what's in front of me?

Ja. När man lyssnar på så mycket musik som jag gör är det väl inte mer än naturligt att man på en årssammanfattning alltid lyckas glömma något viktigt. Tack och lov har man goa vänner som påminner en om ens fatala misstag.
Så för att återupprätta denna lilla miss får det bli ett alldeles eget, nytt, fräscht "specialinlägg" om denna grupp.

Vi snackar Infected Mushroom. Hörde dem första gången på Arvikafestivalen för några år sedan. Jag minns att jag tyckte det var bra, men sen blev det inget mer med det. Inte förrän förra året, då de återvända till Värmlandsskogarna för en ny spelning på Svergies skönaste festival. Första missen är att den spelningen givetvis ska vara med under kategorin bästa livespelningar. För det var grymt bra. Dan förberedde mig med ett par låtar några veckor innan och jag blev väldigt positivt överraskad.

Jag borde givetvis ha skaffat albumet Vicious Delicious som släpptes under förra året. Vilket jag synd och skam inte har gjort, ännu. Fast några spår har jag hört och några spår bjuds det på nedan:

In front of me
Becoming insane
Change the formality
Heavyweight
Suliman

Harrisons

De brittiska öarna bara fortsätter spotta fram det ena efter det andra bandet för mig att hylla.

Senast i raden är Harrisons. Som flera andra sköna band från Storbritannien så kommer även Harrisons från Sheffield.

Jag tog med Monday's Arms på årssammanfattningen. Bra låt fast faktum är att Dear Constable är ännu bättre. Har ni tid kan ni även avvara era öron för Wishing Well och Blue Note.

Debutalbumet släpps i slutet av januari. Undertecknad har redan hört alstret och kan varmt rekommendera er att skaffa den om ni gillar ovannämnda låtar.

Komplettering

Ingen årssammanfattning utan att man missat ett antal viktiga låtar:
(Kommer förmodligen fyllas på allt efter hand jag kommer på fler jag glömt)


Kate Nash - Foundations

The Wombats - Let's dance to Joy Division

Beirut - Nantes